Jag var på konferens i Stockholm i helgen. Det handlade om lågkolhydratskost och hälsa och där fanns flera kända namn som föreläsare: läkare, docenter och författare. Mycket intressant var det och fullsatt. Vi var nog närmare 400 som satt på plats mellan kl 9.00-16.30. Jag kunde ha suttit ett bra tag till.Här kommer en lång sammanfattning:LCHF står för Low Carb High Fat och det betyder lite kolhydrater och mycket fett. Lågkolhydratskost innebär att man drar ner på sitt intag av kolhydrater och istället ersätter dem med mer fett.
Varför bör vi äta LCHF?
Kolhydrater är ett gemensamt namn för sockerarter och kedjor av sådana. Potatis, bröd, socker, pasta, grönsaker, frukt osv innehåller stora mångder kolhydrater. Alla kolhydrater oavsett om de är snabba eller långsamma bryts ner i kroppen och blir till socker.
Sockret påverkar insulinet i kroppen som börjar signalera fettinlagring. Så när man äter kolhydrater i form av t ex potatis, bröd eller frukt så börjar kroppen lagra fett.
Om vi istället ersätter kolhydraterna med fett så kommer kroppen att börja signalera fettförbränning.
Det här kallas hormonell viktreglering då insulin är ett hormon.
Men det finns också många andra anledningar till att vi bör dra ner på vårt intag av kolhydrater. Människokroppen är inte anpassad för att äta kolhydratrik föda och ännu mindre anpassad till spannmål.
Bakgrund
Vi har varit jägare/samlare i 4 miljoner år. Under den tiden har vi främst ätit animalisk mat och bär, rötter, svamp, örter, frukt mm efter säsong. Vi bör också påminna oss om att den frukt vi ser i dag inte såg ut så för några hundra år sedan. De sockerstinna, besprutade, importerade frukter som i dag ligger i våra butikshyllor och som vi äter året runt har mycket lite gemensamt med dem som våra förfäder kom över framåt hösten.
Jordbruket har funnits i 9000 år, här uppe i norden har det funnits i 4000 år. Socker och vitt mjöl har vi endast haft i ca 150 år.
Evulotionen behöver mycket längre tid på sig för att förändra våra kroppar så att de klarar den mängd kolhydrater många av oss stoppar i oss i dag. Dessutom så kanske inte evulotionen fungerar så bra i det här avseendet eftersom kolhydratssjukorna ofta kommer efter att vi har hunnit reproducera oss.
I början av 1700-talet åt vi 100 gram socker per person och år i Sverige. 1850 var den siffran 4 kg. Idag så är det 40 kg per person och år. Och då handlar det om rent socker. All pasta, potatis, bröd, chips m.m. har inte ens räknats in.
Vad händer om vi äter kolhydrater?
Att man kan bli överviktig av kolhydrater vet de flesta idag. Men att de flesta av våra välfärdssjukdomar beror på för högt intag av kolhydrater, på spannmål, margariner, lightprodukter och kemiska tillsatser i maten kanske inte alla vet.
Magproblem av olika slag, ledinflammationer, diabetes, artros, reumatism, depressioner, ångest, migrän, infertilitet, astma, allergier, psoriasis, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, aggressivitet, demens, infektionskänslighet, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, inkontinens, impotens, lunginflammationer, karies, tandlossning, problem med blodtrycket, snarkning, svampinfektioner, gallsten m.m. är sjukdomar och problem som beror på felaktig kost.
Bakterier, svamp och cancerceller kan inte förbränna fett men lever gott på socker.
Om man lägger om kosten, äter mer naturligt fett och färre kolhydrater och undviker tillsatser så kommer många av de här tillstånden att förbättras rejält och i många fall försvinna eller läka ut helt.
Är man insulinresistent så kan man behöver dra ner kolhydratintaget till nära noll, för andra kan det räcka med att ta bort coca colan, godiset och margarinet.
Men alla - oavsett om vi är sjuka, överviktiga eller fullt friska - skulle må bra av att se över sin kost och minska på kolhydrater och ta bort kemiska smörjor som margarin, lightprodukter och tillsatser. Du kanske inte är sjuk i dag men kan mycket väl vara det i morgon. Du kanske är smal i dag men kan mycket väl vara överviktig i morgon.
Behöver vi tillskott?
Om vi äter bra mat – ekologiskt, gräsbeteskött, viltfångad fisk, mättat fett osv. så får vi i oss mycket av det vi behöver. Men här uppe i Norden så får vi sällan i oss så mycket D-vitamin som vi behöver. Det är endast under sommarmånaderna vi kan tillgodogöra oss D-vitaminet från solen. Så ett tillskott av D-vitamin är att rekommendera.
Om vi inte får i oss tillräckligt med Omega3 från maten så kan vi behöva ett tillskott även av det. Det Omega3 som vi kan tillgodogöra oss finns i animalisk mat. I gräsbeteskött finns det mycket liksom i viltfångad fisk. Överlag så gäller det att djur som äter den mat de är anpassade att äta också får ett bra innehåll av Omega3. Odlad fisk och många av våra köttdjur föds tyvärr upp på foder (spannmål, majs osv) som gör att de istället får för mycket Omega6.
Om vi får i oss för mycket Omega6 jämfört med Omega3 så ökar risken för inflammationer, vi får försämrat infektionsförsvar, försämrat försvar mot cancer och ökad blodproppsbenägenhet. Tyvärr så får de flesta av oss alldeles för mycket Omega6 genom maten.
Det Omega3 som finns i växtriket kan vi inte tillgodogöra oss utan att det går igenom t ex en ko först. Vi kan alltså få i oss det genom att vi äter kon som i sin tur har ätit växterna med vegetabiliskt Omega3. Men äter vi det direkt så kan det till och med vara farligare än för mycket Omega6.
Vad det gäller salt och vatten så kan man säga att man får låta kroppen känna efter. Drick när du är törstig och inte däremellan. För mycket vatten är en belastning för kroppen. Smaka av när du saltar. Överskottet går ut passivt genom njurarna. Men för mycket är förstås inte bra.
Vilket fett ska vi äta?
Vi behöver fett dels för att många av de vitaminer vi behöver är fettlösliga. Men också för att fett är en av de viktigaste byggstenarna i vår kropp. Hjärnan består av fett. Våra kroppar består av 100 m2 cellmembran. Fettet bygger cellmembran och i fett finns kolesterol. Kolesterol skapar ordning och utgörs av 40% av molekylerna i cellmembranen. Kolesterol är också viktig för transport av proteiner. Vi kan inte funka utan mättat fett och utan kolesterolet skulle cellmembranen inte hålla ihop.
När man mäter kolesterol så tar man oftast totalkolesterol (tc), dvs summan av de onda (LDL) och de goda (HDL) kolesterolerna. Det säger inte speciellt mycket. Dessutom så har det visat sig att äldre människor med högt kolesterol lever längre. Vid stress så kan kolesterolet stiga med 30-40% på en halvtimme.
Höjt kolesterol är ingen sjukdom. Det finns inget samband med sjukdomar och det är ingen riskfaktor i sig att ha högt kolesterol. Om vi får i oss mycket kolesterol via kosten så minskar vår egen produktion och tvärtom.
Mättat fett är det våra kroppar består av och behöver. Animaliskt fett som finns i kött, smör, ister osv är det vi behöver. Vi kan också äta ekologisk kokosolja då det är en av de mest inflammationshämmande fetter som finns. Naturligt fett som finns i nötter, avokado, olivolja och ekologisk rapsolja kan vi äta i begränsad mängd.
Men vi bör definitivt undvika margariner och de flesta av växtoljorna. Problemen med margarin är flera, dels hur det tillverkas och transporterna förstås, men framförallt att margarin marknadsförs som något nyttigt. Det ”nyttiga” margarinet framställs genom en tillverkning som till stor del är en brutal kemisk behandling av vegetabiliska oljor som fraktats hit från andra sidan jorden.
De vegetabiliska oljorna utsätts för raffinering för att fettmassan som är kvar ska få en lämplig konsistens för att kunna användas till bland annat kosmetika, målarfärger eller margariner. Efter raffineringen så köps fettmassan upp av olika företag som får tillföra tillsatser för att nå en önskad slutprodukt. Hudkrämen blir vit och får en fräsch doft, margarin blir gult och får smörarom. Vid raffineringen behandlas oljan som ska bli till margarin med bland annat extraktionsbensin, fosforsyra, lut, natrium-metylat och lösningsmedel. Margariner är en kemisk smörja som bara ställer till elände i kroppen.
I den flesta vegetabilska oljorna finns ett kraftigt överskott av Omega6.
Hur mycket protein bör vi äta?
De flesta av oss äter lagom mängd med protein. Vi behöver inga jättemängder. När vi drar ner på kolhydraterna så ska vi istället öka på fettet. Proteinet kan oftast vara kvar i samma mängd som förut.
Behöver vi inte fibrer?
Nej, fibrer är detsamma som cellulosa och det kan vi inte bryta ner. Istället retar fibrerna tarmen och kan ställa till mycket besvär. Om man har trög mage kan man istället äta mera fett och gärna då kokosfett då det sätter fart på magen.
Vem ska man lita på?
Statens livsmedelsverk, läkare, dieteister, olika hälsoorganisationer och vetenskapliga tidskrifter. Ska man inte kunna lita på dem? Och livsmedelsindustrin och läkemedlesindustrin, borde inte de vara omgivna av regler som gör så att de inte säljer farliga och onödiga saker till oss? Jo i den bästa av världar. Men inte i vår värld.
Livsmedlesverket är korrumperat. Hårda ord men inte desto mindre sant. SNF, ILSI, EFSA – organisationer som stöds av Coca Cola, MacDonalds, Unilever, sockerindustrin, margarinindustrin, läkemedelsindustrin osv. osv. Det är de som står bakom dagens kostråd. Många av de forskningsresultat som de stöder sig på är direkt felaktiga. De lever på att ingen kollar källor och referenser. Och de håller tyst om de mer än 100 studier som visar att mättat fett inte är farligt och att lågkolhydratskost är det bästa för oss.
