Skrivbordsbakgrund

Vet ni vad jag vill göra? Boa... eller nåt. Jag känner igen en del från hur det var då jag fick mina barn. Antagligen så har Einar en stor del i det hela. Han har väl triggat igång föräldern i mig. Allt jag vill är att mysa, pyssla, gå ute i skogen, baka, se på film osv. Allt som är mys.

Vet ni vad jag vill göra? Flippa ur... eller nåt. Springa runt som en tok och skrika en stund. Dricka mig full på rödtjut. Sitta uppe på nätterna i vilda diskussioner med goda vänner. Skapa, slå sönder, förändra. Allt som väcker liv i mig.

Jag tror att de här två sidorna egentligen funkar rätt bra ihop. Men de funkar inget vidare med alla måsten som kräver mig. Jag vill inte ringa det där samtalet. Jag har ingen lusta att skicka de där mailen. Jag tycker det är tungt att läsa böckerna som jag borde förkovra mig i. Det är jobbigt att inte ha några pengar och att inte ha lust att ta tag i det. Vet ni vad jag gör när jag inte vill? Då letar jag reda på en skrivbordsbakgrund som passar min sinnestämning. Och så sitter jag och tittar på den. Jag sitter ju ändå framför datorn. Just nu har jag en vy över Paris från filmen Råttatouille.

Ett med naturen

Det är lite segt på pengafronten just nu. Klent med jobb och svår engagemangsbrist. När jag går ut med Einar i skogen så känns det bra. Vill vara kvar där.

Jag är en igelkott

Jag har varit så trött. Trots att jag tog sovmorgon i måndags och att jag lagt mig tidigt om kvällarna. Igår somnade jag framför House och jag vaknade först när barnen var på väg ut genom dörren. Visst beror min trötthet till stor del på att jag har en bäbis i huset men jag tror det finns andra orsaker också. Jag har det lite ostrukturerat på jobbet just nu. Små jobb som inte är så givande och så en massa tråkigt pappersarbete som inte ger några pengar. Sen så är det stora beslut som påverkar inte bara mig utan hela min familj om jag gör fel val. Och så en hel del andra åtaganden som komplicerar min tillvaro en del.

Min käre make har grejat med sin nya jobbdator varenda kväll så honom har jag knappt pratat med känns det som. Jag behöver långpromenader men lilla Einar orkar inte gå mer än några hundra meter än så länge. Små problem men sånt som nog bidrar till tröttheten.

Fast Boll och jag hade en mysig stund i går kväll. Vi fixade frisyrer på varandra, gav varandra massage och kill på ryggen och gosade med Einar.

Det ringde nyss och snart ska jag bli intervjuad för en tidningsartikel om spelet jag har gjort. Ikväll ska jag på en slags utbildning i nätverkande. Ska lämna Einar i flera timmar för första gången. Inte ensam eftersom barnen är med honom men det känns lite kluvet.

Lite har jag nog den där grävanermig-lusten. Gå i ide. Var god sätt in en stor summa pengar på mitt konto, fixa mina papper och låt mig sedan grotta in mig så ses vi i januari igen.

Brrrr

När det är kallt ute och man fryser så man skakar så är det skönt med en stickad tröja. Einar är nöjd med sin och leker glatt i frosten. Fast efter en stund så är det ändå rätt skönt att komma upp i mattes famn och värma fötterna.

Liten rapport om min nya älskling

Det är verkligen som att ha en liten bäbis. När Einar börjar bli trött får jag vyssja honom en stund så han lugnar ner sig och kan somna. Helst vill han somna i min famn och sen kan jag lägga ner honom i hans låda. På nätterna vaknar han ibland och gnäller lite, då behöver han gå ut och kissa. Sen somnar han snällt om. När vi går ut så leker han en stund men när det börjar bli för kallt så kommer han fram till mig och vill bli upplyft. Han är så söt. Då står han och studsar vid mina fötter och liksom sträcker upp framtassarna. Han tyr sig mest till mig. Det kan vara lite läskigt med nya personer och då kommer han till mig. Det är rätt gott att ha någon som vill vara hos just mig, som tycker att jag är bäst och tryggast. Tänk va att man kan bli mamma åt en hund.