Tacksamhet, glädje och positivitet

Jag sitter i min sköna trädgård och mår bra. Jag sitter i skuggan under pilen och njuter ömsom av utsikten och fågelkvittret och ömsom av Barbara som ligger i mitt knä och Bolls kvittrande. I morse var jag på möte med mina trevliga affärskollegor och idéer kläcktes och nya tankar föddes och företagsamheten nådde nya nivåer. Sådant kan få vilken affärskvinna som helst att börja sjunga.

Det finns mycket att glädjas åt och vara tacksam för. Att en vän som blivit svårt sjuk ändå tänker positivt och kommer att bli frisk. Att några av mina bästa vänner kommer hit i morgon. Att jag ska få återse min nya kärlek i sommar. Att en skön vän håller på att flytta till stan så att jag kommer att kunna träffa henne oftare. Att det är full sommar ute fast det ännu inte är juni månad. Att vi har tapetat färdigt. Att jag har ett eget företag. Att jag har så många goa vänner.

Jag tror stenhårt på att man ska njuta av allt som är njutbart, passa på liksom, istället för att fundera på vad som kommer sen eller fokusera på det som är mindre bra. Njut! Livet är vackert och blir det lite tokigt ibland så kan man njuta av att få bli riktigt förbannad eller riktigt gnällig en stund.

Gullig men inte inkompetent

Vad varmt det är i dag. Barnen vill åka och bada men jag är hungrig och lite seg efter en dag i Stockholm. Jag var på ett kundbesök på förmiddagen och sedan tog jag en tur förbi IKEA för att handla lite till hallen. Tyvärr så var den fåtölj jag skulle ha slut så det bidde bara ett bord, en lampa och en spegel. Kort kommer.

Det är lustigt så det är. Alla åker i varsin bil och köerna är lååånga. Vad gör folk i Stockholm? Det tog en timme och tio minuter hemifrån* mig till den där bron innan Hornsgatan. Och från bron till Skanstull tog det 40 minuter för det var såna köer. Inte beror det väl bara på Condoleezza?

Jag måtte utstråla någon slags gullig inkompetens. Det är ofta jag blir behandlad som om folk tycker jag är lite gullig och oförarglig och smådum. Jag kanske måste ändra stil och attityd så folk slutar upp med det. Jag uppskattar det inte så vidare värst. En grej folk gör är att de blir överraskade när jag lyckas med något. En annan grej är att de klappar på mig och lägger huvudet på sned och säger saker som lilla gumman, vännen eller tjejen. Sedan finns det andra som inte alls behandlar mig så utan som tar mig på allvar och litar på min kompetens. Det är väldigt skönt att träffa sådana människor. Men jag borde nog kanske ändå jobba lite på min utstrålning. Ska jag klä mig annorlunda, ändra frisyr, vara mer gåpåig? Jag vet inte riktigt. Kanske har det helt enkelt med min rundhet att göra. Många vittnar om att de blivit behandlade på helt annat sätt när de gått ner i vikt. Det återstår att se.


*Hemifrån ligger långt borta i skogen.

Tapet och mygg

Hå hå ja ja, vi tapetar och tapetar. De krångliga bitarna vid trappen tog mycket längre tid än vi trodde. Men nu är snart sista våden uppsatt. Fint är det. Eller som Will sa:
- Det var liksom så gult förut. Nu är det inte så... gult längre.

I går morse när jag bäddade så låg det en stor fästing på min kudde. Inte kul alls. Om fästingar tycker jag inte så värst.

Inte myggor som surrar i mitt öra heller, eller som försöker bita mig när jag sitter och skriver. Irriter, irriter, irritera.

Jag blev glad i dag då jag fick mail från Joep, en av killarna som var med på finskakursen i Åbo. Efter ett tag så kom det även brev från tre andra som var med på kursen. Jättekul att höra av dem.

Nu är det snart läggdags eftersom jag sovit för lite hela veckan. I morgon ska jag ge mig ut i vida världen.

Jack Lalanne - Sugarholics

Bildbevis

Jag skulle ju lägga ut en bild från utflykten. Men jag är glömsk. I alla fall, så här såg det ut.

Tapetsering pågår

Vi tapetar. Det blir bra. Ska bli kul att få det helt färdigt med nya möbler och allt. Min händige man kom med på bild. Gult hade vi innan och nu blir det någon slags grågrön nyans med blommor. Ser trevligt ut.

Positiv energi

Det har varit en fin dag i dag. Började dagen klockan 5.50, åkte på möte och sen så in till Eskilstuna för att lämna i från mig ett lite speciellt jobb. Skönt att ha det avklarat. Nu återstår bara att vänta på resultatet. Sedan åkte jag på yoga. Yoga är bra, man får en skön positiv energi. Jag har varit lite låg några dagar. Jag vet inte riktigt varför. Troligtvis har det haft en del med jobbsaker att göra. Så det var mycket skönt att fyllas av positiv energi som lyfter en.

Jag tog också en tur förbi den trevliga lilla ost och chokladbutiken. Köpte några goda ostar och några bitar mörk choklad.

Lillebror är här och Boll ska till sin pojkvän på kalas. Jag köpte lite nya kläder åt henne som hon ska ha på festen. Will mekar för fulla muggar i garaget. Och vi ska grilla i kväll. Snart borde min älskling komma hem.

Gott

Det blev utflykt igår och kanske kommer det några bilder sen. Tillbringade kvällen hos mina föräldrar som bjöd på mat. Tog en promenad med mamma i området där de bor. Det var länge sedan jag gick på de vägarna.

Vikten har stått och stampat och gungat lite fram och tillbaka ett tag men nu så har jag gått ner 11,5 kg och tappat 32 cm i midjan. Känns mycket bra och jag har verkligen kommit fram till att det här är mitt sätt att äta. För resten av livet.

Hemligt

Känner mig lite småstressad och nervös. Har lite grejor på gång. Jag borde kanske lägga ner mer tid på en sak men risken är ju att det blir överarbetat. Man måste veta när man ska sluta. Fast jag är inte riktigt färdig, ska sammanställa allt i morgon. Har också några intressanta möten nästa vecka som jag hoppas mycket på. Håll tummarna för mig för alla tre sakerna.

Ska ta paus från jobbandet nu och åka till mina föräldrar. Ska se om barnen och jag kan ta en tur förbi ett intressant ställe som jag tänkt åka till länge.

Vad hemlig jag låter. Men jag har alltför många gånger berättat om saker innan det är klart och då har de inte blivit av. Kanske är jag skrockfull och fånig men så är det i alla fall.

Men en sak kan jag berätta. Jag ska eventuellt på seans nästa vecka. Orsaken till att jag berättar det är att jag inte vet om jag vill. Så skulle det inte bli av för att jag berättar så må det väl vara hänt. :0)

Hemmafix

Det är bra att det regnar den här helgen för vi har fått mycket gjort inne. Igår städade vi på övervåningen. Rensade ur garderober och plockade bort leksaker som barnen inte leker med längre. Nu är det mycket utrymme igen och rent.

I dag så har vi börjat med hallen. Tagit bort möbler, gardinstänger och annat som sitter i vägen för tapetsering. Vi har också börjat slipa skarvar. I morgon ska jag om jag hinner åka och handla tapetklister och sandpapper och lite annat som behövs.

Jag skulle vilja ta itu med nedervåningen också men antar att jag får göra det själv i såna fall då min man har en längtan ut.

En sak som var kul med att städa garderober var att jag hittade för stora kläder. Mina shorts som förra sommaren satt tajt är för stora nu. Mycket för stora.

Kärleken finns överallt

Will berättade för mig om två gäss han hade sett hemma hos farmor och farfar. Det var två hanar som var tillsammans hela tiden.
- Jag tror att dom är ihop, sa Will.

Det som gläder mig mest är att han bara konstaterade det. Mina barn förstår att det är kärlek som gäller och inte hårfärg, längd, ålder, kön eller något annat ytligt och jag blir förstås stolt och glad över att ha så kloka och öppna barn.

Hungrig och trött men glad och nöjd för det

Oh i dag är jag trött. Har stigit upp tidigt några dagar och sen varit i farten hela dan. Jag vill orka vara vaken i kväll då min älskling kommer hem efter att ha jobbat och bott i Stockholm hela veckan. Men risken är ju att det blir god middag, lite tv och sen snaaaarkkk.

Jag är i alla fall mycket bättre på att vara utan honom nu. Det går fint att sova ensam. Men det är klart det är trevligast att ha honom hemma.

Min tanke är att helgen ska vara familjen och hemmet då det varit mycket annat och kommer mycket annat framöver. Kanske kan vi börja tapetsera i hallen?

Coffe sitter bredvid mig och är kelen. Ibland säger han mjau och så puttar han på mig med huvudet. Jag fick en puss nyss av Aslan. Han är så söt, när jag pratar med honom och frågar om jag får en puss så ställer han sig tillrätta på diskbänken och sträcker fram huvudet. Och än så länge är Marsipan kvar hemma. Jag hoppas hon inte tänker ta sin semester riktigt än. Vill ju ha mina kissar hemma.

Jag är hungrig, har varit det i flera dagar även om jag ju faktiskt har ätit. Men jag har ätit för lite och så har det blivit lite kompromissande då jag har ätit ute en del. Så ikväll blir det riktig mat - entrecote och hemgjord bearnaisesås. Det ska bli gott.

Ernst

Jag köpte en Ernst-tändsticksask i dag när jag var i Nyköping. Nu står den på hedersplats i dammet ovanpå datorskärmen tillsammans med en katt jag fått av mina barn. Det fanns olika bilder att välja mellan och på baksidorna finns citat av Ernst. På den jag köpte står det:
" När en katt ligger i ett rum och sover finns det inget för en inredare att göra där."

Tre vackra

Körsbärsblom i motjus.

Jag tycker att det här påminner om något... men det kan ju vara bara jag som tycker det.


Min dotter när hon badade i tordags. Ja, precis, torsdagen den 8:e maj. Kallt.

Små söta hundar

De här två små filurerna träffade jag i fredags. Då var jag på utflykt för att titta på en hängmatta jag eventuellt ska köpa och för att lära känna en affärskollega lite mer. Det var väldigt trevligt.

Charlotta

Jag har namnsdag i dag. Mina föräldrar och min syster brukar komma ihåg det av någon anledning. Men i dag har jag pratat med båda mina föräldrar och de har inte sagt något. Men det spelar ingen roll. Jag är lite kluven till namnsdagar och såna dagar som morsdagar osv. Det är trevligt att ha namnsdag men inget att fira. Och jobbigt att behöva komma ihåg andra. Men kul om man får göra det nån gång ibland bara sådär för att man vill.

Ute eller inne

I helgen har jag insett några saker. Dels att det faktiskt är så att vi människor är ganska olika när det handlar om vad vi har för inställning till saker och ting. Och dels att när jag tänkt och sagt att jag gillar ärlighet så är det nog först och främst rakhet jag har menat. Att vara rak och säga vad man vill direkt istället för att linda in sanningen.

Båda de här sakerna insåg jag när jag hade med två pojkar, fem och tio år gamla, att göra. Det var Lillebror och hans storebror som var här i helgen. När Lillebror är här själv så funkar det bra eftersom han är så pass liten och eftersom han då gärna vill göra som Boll och Will. Men när hans storebror var med så kom deras vanliga beteenden fram. Inget fel i det men vi är olika. De har fått en annan uppfostran och lärt sig ett annat sätt att vara helt enkelt. För oss så är det självklart att man är ute när det är fint väder. Det finns massor av saker att göra ute, tycker vi. Men inte pojkarna. De ville helst vara inne och spela tv-spel.

Jag frågade om de ville åka båt på sjön och fick svaret:
- Näe, det vill vi inte.
Jag frågade om de ville cykla, leka i sandlådan, leka i skogen och fick samma svar. Jag lyckades locka ut dem några gånger men sedan gjorde de vad som helst för att få gå in igen. Och spela tv-spel.

Och när den äldre av pojkarna försvann in för tredje gången och jag gick in efter honom så satt han i soffan.
- Jag har lite ont i foten, sa han. Jag tänkte att jag kanske kunde sitta här en stund och kanske göra nåt.
Jag fattade förstås direkt vart han ville komma men jag frågade ändå vad han ville göra.
- Ja, spela lite tv-spel kanske.
Det var då jag insåg att jag gillar när folk är raka.

Det irriterade mig först att de ville gå in hela tiden och de irriterade mig att han inte kunde vara rak. Men jag insåg ju också att det inte är så lätt att ändra på folk under en dag och att vi faktiskt är olika. Bara för att jag vill vara ute betyder ju inte det att alla andra vill vara det.

Så efter ett tag fick de sitta inne och så var vi andra ute. Och då blev vi nöjda hela bunten.

P.S Men jag har ändå svårt att förstå att man vill vara inne när det är fantastiskt väder ute och man är på landet och det finns massor av skojiga saker att göra utomhus.

Jag är knäpp men glad

Jag fick nyss ett hysteriskt skrattanfall när jag läste en sak på Tjuvlyssnat som inte egentligen var så roligt. Konstigt hur det kan vara att man ibland bara småler åt något man verkligen tycker är kul och andra gånger inte kan sluta skratta fast man knappt själv fattar vad som är så roligt. Mina tårar sprutade och Erk tittade förbryllat på mig. Inte tyckte han det var speciellt skoj heller när han läste.

Så här var den:

En kvinna står med sin nyinköpta tvättkorg i rotting och väntar på bussen. Plötsligt kommer en annan kvinna fram och öppnar tvättkorgen.
Kvinnan som äger tvättkorgen: Ursäkta, men det där är min tvättkorg
Den andra kvinnan: Oj, ursäkta, jag trodde det var en papperskorg.

Fast kanske går det onda i ryggen över nu. Skratt är ju en bra medicin.

Vackert

Min rygg är inte riktigt sams med mig för tillfället. Det började i Åbo då jag hade en säng och en kudde som inte riktigt var gjorda för mig. Fick ofta ont sen jag stigit upp men det släppte när jag gick. Och gick gjorde jag mycket i Åbo. Fast sen jag kom hem så har jag inte gått lika mycket och min rygg protesterar när jag måste sitta mycket framför datorn. Jag brukar inte ha ont i ryggen. Det här är mycket irriterande och jag vill att det ska gå över nu. Nu! För det mesta släpper det efter ett tag, det börjar några minuter efter att jag stigit upp och sen sitter det i ett tag. Tills jag rört mig tillräckligt. Sätter jag mig direkt vid datorn så blir det inte så bra. Så i morse så gick jag ut på promenad direkt och nu känns det mycket bättre. Dessutom var det en väldigt trevlig promenad i vårgrönt och fågelkvitter och små pratstunder med grannar.

Jag märker tydligt hur mycket vädret och årstiden påverkar mig. Jag blir nästan euforisk av vackra vårdagar. Just nu är det alldeles fantastiskt här hemma hos mig. Jag sitter ute vid mitt cafébord under min egenhändigt snickrade blomlåda med rosa och vita pelargoner. Jag har ätit frukost och läst tidningen och nu sitter jag här med Bärbara-Barbara och njuter. Det som hörs är insektssurr, fågelkvitter och grusknarret när en granne cyklar förbi. Körsbärsträdet är fullt av vita blommor och i gräsmattan blommar Bellis och det är varmt, skönt och grönt.

Sådana här dagar så vill jag bjuda hit hela världen så ni får dela det vackra med mig. Fast ni får nog komma en och en annars så tror jag friden försvinner.

Tvåtusenfemton

I dag skulle min hund ha fyllt 15 år. Min söta vovve. Saknar honom. I helgen var jag på springpride, det var kul att se på artister av olika kaliber och lyssna på Mian och Kalle. När jag kom in till stan blev jag stoppad av polis och ivägviftad åt fel håll. Det var för att ett gäng unga allvarliga pojkar i kängor och gröna jackor och ganska kort hår skulle gå förbi. Det känns sorgligt att de ska behöva ha besvär med att alla människor inte är precis likadana. Men det gjorde ju i och för sig att det kändes ännu bättre att gå med i paraden. Och när man står där och ser på alla människor så inser man att vi inte är så förskräckligt olika. Det är mer olikt att vara helt lika. Jag läste i tidningen i går att det var omkring tusen personer i paraden. Det känns ju bra.

Igår så köpte jag jord och blommor och planterade. Jag köpte fem säckar jord och de är både tunga och otympliga så när jag stod där och lyfte in dem i bakluckan och svor litegrann (hur lätt är det att lyfta en tung jordsäck från marken och in i en bil utan att få säcken mot kläderna?) så hörde jag någon som sa något. Jag tittade upp och där stod en äldre man.
- Oj, vad du lyfter och bär, sa han.
Och sen började han berätta om vad han odlar och har odlat. Ett år fick han tusen gurkor i sitt växthus. Vi pratade ett tag om växter och jord och odlingar medan jag lyfte in allt i bilen. Och sen kom hans fru. Hon såg mycket förvirrad ut, hon undrade nog vem jag var och om hon borde känna igen mig.
- Det här är min fru, sa mannen.
- Hej, sa jag.
- Se så hon lastar in jordsäckar, sa mannen vänd till sin fru, hon har lyft i allihop.
-Ja oj, sa kvinnan och tittade i bakluckan.
Vi pratade lite till och sen sa vi hej då och så åkte vi åt varsitt håll. Mycket trevligt.

Schlagertrav

Igår var vi på schlagertrav. Det var kul. Fast trav är nog inget jag kommer att fortsätta gå och titta på. Men jag blev bjuden på champagne av mina uppdragsgivare och det var kul att se på Babsan och de andra artisterna och publiken som var stela som vandrande pinnar (även jag var ganska stel trots min röda jacka och rödrandiga t-shirt och mitt viftande med Bolls armar). Boll köpte några singlar och fick dem signerade. Babsan och Richard Herrey kom på delad första plats i kändistravet. En trevlig dag.