Jag gör mitt bästa för att koppla av. Det har gått rätt så bra men inte så bra som jag trodde. När man kör på i 180 hela hösten så är det svårt att bromsa i december. Så om jag ska ge något nyårslöfte så får det bli att jag ska koppla av lite nu och då så jag inte glömmer hur man gör.
Jag har ägnat jullovet åt att sova, se på film och tv, lösa korsord och umgås med släkt och vänner. Helt okej sysselsättning.
Önskar alla ett gott nytt år 2009. För mig känns det som ett bra år, färgen är svart men inte svart som negativt utan som en blank svart raggarbil, en svart hund och snygga svarta kläder.
2009 är året då jag kommer att bli smalare, få mer pengar och njuta mer. 2009 är året då jag kommer att ta vara på det viktiga i livet och veta vart jag är på väg.
Gott nytt år!
onsdag, december 31, 2008
fredag, december 19, 2008
Jag anammar det positiva tänkandet från Kim
Det är fredag, jag är (i stort sett) julledig ett tag nu och det borde kännas bra. Men vissa saker spökar fortfarande. Och så är jag nervös för att min ena svägerska ska föda barn i dag. Tvillingar är det och det finns risk för vissa komplikationer. Jag hoppas att allt kommer att gå bra.
Jag vill att min älskling ska komma hem, jag vill kramas, se på en bra film och jag vill äta god mat.
Fast mina ögon verkar vilja sova.
Glada saker är att jag hade trevligt tillsammans med Linda och Therese igår och att jag köpte lite nya kläder och att jag har gått ner 19 kg och att jag har fått beröm i dag och att nästan alla jobb är avklarade. Och att jag har jobb att sätta igång med efter helgerna och att jag väntar på pengar för flera fakturor och att vi ska åka och bo på pensionat i morgon och att två goda vänner kommer för julklappsbyte på söndag och att vi har flera osedda filmer att titta på och att jag har ritat ett julkort åt en kund som jag blev mycket nöjd med.
Se det finns ju massor att glädjas åt och fokusera på istället för att deppa för några pruttsaker.
Jag vill att min älskling ska komma hem, jag vill kramas, se på en bra film och jag vill äta god mat.
Fast mina ögon verkar vilja sova.
Glada saker är att jag hade trevligt tillsammans med Linda och Therese igår och att jag köpte lite nya kläder och att jag har gått ner 19 kg och att jag har fått beröm i dag och att nästan alla jobb är avklarade. Och att jag har jobb att sätta igång med efter helgerna och att jag väntar på pengar för flera fakturor och att vi ska åka och bo på pensionat i morgon och att två goda vänner kommer för julklappsbyte på söndag och att vi har flera osedda filmer att titta på och att jag har ritat ett julkort åt en kund som jag blev mycket nöjd med.
Se det finns ju massor att glädjas åt och fokusera på istället för att deppa för några pruttsaker.
torsdag, december 18, 2008
Nej!
Igår var en dag då jag var upprörd, ledsen, arg, glad och hade stort prata-av-mig-behov. I hela mitt liv har jag varit undfallande, bett om ursäkt för saker jag inte behöver be om ursäkt för och mesat mig fram. Det har funnits stunder då jag stått på mig och innerst inne har jag inte gett mig så lätt men ändå har jag präglats av att vara en fegis.
Det har blivit bättre, jag har tuffat till mig. Och en vacker dag så bara orkar man inte krypa längre. Det kommer säkert många tillfällen än då jag kommer att fega men den här veckan har jag vunnit några segrar över mig själv. Jag har sagt i från. Jag har slutat ta skit. Jobbigt har det varit men det bästa av allt är att det bara kom, jag valde inte utan bara sa i från direkt utan att tänka. Tankarna och det jobbiga kom efteråt istället men det kan jag ta. För jag känner ju att jag gjorde rätt. Någon jävla måtta får det faktiskt vara.
Det ena handlar om tvåan på listan i mitt förra inlägg. Det blev helt enkelt för mycket krav som skulle inverka på mitt och familjens jultraditioner. Jag gillar julen, jag behöver julen och jag vill ge mina barn mysiga stunder. De ska inte behöva bli åtsidosatta för att andra vill utnyttja mig. Så jag sa helt enkelt nej, det går inte.
Det andra är en kund som ifrågasatte en faktura jag skickat till dem. De undrade varför jag skulle ha betalt för vissa saker jag hade gjort. Det handlade om 1500 kr. Det är ca tre timmars arbete och jag hade arbetat mycket mer, sett till att allt blev som de ville ha det, fixat med text, bild och suttit som spindeln i nätet för att allt skulle flyta. Och de tyckte att jag inte skulle ha betalt för det. Om jag jobbar 40-50 timmar i veckan och bara ska få betalt för en bråkdel av den tiden så är det ju ganska meningslöst att jobba. Då kan jag istället skaffa mig några höns och en ko, kärna smör och plocka ägg och njuta av himlen ovanför mitt huvud och vinden i mitt ansikte.
Det har blivit bättre, jag har tuffat till mig. Och en vacker dag så bara orkar man inte krypa längre. Det kommer säkert många tillfällen än då jag kommer att fega men den här veckan har jag vunnit några segrar över mig själv. Jag har sagt i från. Jag har slutat ta skit. Jobbigt har det varit men det bästa av allt är att det bara kom, jag valde inte utan bara sa i från direkt utan att tänka. Tankarna och det jobbiga kom efteråt istället men det kan jag ta. För jag känner ju att jag gjorde rätt. Någon jävla måtta får det faktiskt vara.
Det ena handlar om tvåan på listan i mitt förra inlägg. Det blev helt enkelt för mycket krav som skulle inverka på mitt och familjens jultraditioner. Jag gillar julen, jag behöver julen och jag vill ge mina barn mysiga stunder. De ska inte behöva bli åtsidosatta för att andra vill utnyttja mig. Så jag sa helt enkelt nej, det går inte.
Det andra är en kund som ifrågasatte en faktura jag skickat till dem. De undrade varför jag skulle ha betalt för vissa saker jag hade gjort. Det handlade om 1500 kr. Det är ca tre timmars arbete och jag hade arbetat mycket mer, sett till att allt blev som de ville ha det, fixat med text, bild och suttit som spindeln i nätet för att allt skulle flyta. Och de tyckte att jag inte skulle ha betalt för det. Om jag jobbar 40-50 timmar i veckan och bara ska få betalt för en bråkdel av den tiden så är det ju ganska meningslöst att jobba. Då kan jag istället skaffa mig några höns och en ko, kärna smör och plocka ägg och njuta av himlen ovanför mitt huvud och vinden i mitt ansikte.
onsdag, december 17, 2008
Tre dilemman
Jag jobbade riktigt bra igår. Har en del att ta itu med i dag också men det får bli på eftermiddan. Och förkylningen är på övergående så visst går det att få ordning på saker och ting även om det kan kännas motigt ibland.
Fast jag har tre saker som bekymrar eller konfunderar mig. Kan man säga så?
1. Mina pengar, jag tror att jag betalade in för mycket moms för förra året och det har jag hävdat hela tiden men de som hjälper mig med bokföringen sa att jag inte hade gjort det. Men enligt mitt skattekonto så ska jag få tillbaka över 8000 kr. Vilket stämmer överens med det jag trodde jag betalat för mycket. Men det återstår ju att se om pengarna kommer in på mitt lönekonto. Åtta papp skulle ju sitta fint nu.
2. Vi har ett uppdrag, som jag ju skrivit om förut. Från att ha gjort en viktig insats så är vi nu mer bara utnyttjade. Det gör mig förbannad. Men när små barn är inblandade så kan man ju inte bara slå näven i bordet och vägra hur som helst.
3. Will är prepubertal. Han bryter sig loss vilket är som det ska. Men att han hela tiden är otrevlig mot mig vad jag än gör, det gör ont. Jag blir ledsen och jag vet inte hur jag ska handskas med det. Visst får han ha sina hemlighter och sitt privatliv som plötsligt blivit så viktigt för honom, visst måste han få protestera och testa gränser och allt sånt. Men innebär det att han måste få vara otrevlig och dum? Och varför är han det bara mot mig och inte mot sin pappa eller någon annan. Det kan jag ju egentligen svara på själv. Vi står varandra nära och jag är den som lägger mig i och påverkar mest. Men ändå. Jag vill släppa taget och låta honom testa vingarna men det betyder inte att jag vill att han ska vara ouppfostrad, otrevlig och hitta på tok.
Fast jag har tre saker som bekymrar eller konfunderar mig. Kan man säga så?
1. Mina pengar, jag tror att jag betalade in för mycket moms för förra året och det har jag hävdat hela tiden men de som hjälper mig med bokföringen sa att jag inte hade gjort det. Men enligt mitt skattekonto så ska jag få tillbaka över 8000 kr. Vilket stämmer överens med det jag trodde jag betalat för mycket. Men det återstår ju att se om pengarna kommer in på mitt lönekonto. Åtta papp skulle ju sitta fint nu.
2. Vi har ett uppdrag, som jag ju skrivit om förut. Från att ha gjort en viktig insats så är vi nu mer bara utnyttjade. Det gör mig förbannad. Men när små barn är inblandade så kan man ju inte bara slå näven i bordet och vägra hur som helst.
3. Will är prepubertal. Han bryter sig loss vilket är som det ska. Men att han hela tiden är otrevlig mot mig vad jag än gör, det gör ont. Jag blir ledsen och jag vet inte hur jag ska handskas med det. Visst får han ha sina hemlighter och sitt privatliv som plötsligt blivit så viktigt för honom, visst måste han få protestera och testa gränser och allt sånt. Men innebär det att han måste få vara otrevlig och dum? Och varför är han det bara mot mig och inte mot sin pappa eller någon annan. Det kan jag ju egentligen svara på själv. Vi står varandra nära och jag är den som lägger mig i och påverkar mest. Men ändå. Jag vill släppa taget och låta honom testa vingarna men det betyder inte att jag vill att han ska vara ouppfostrad, otrevlig och hitta på tok.
tisdag, december 16, 2008
Envis eller envis
Jag samlar mig. Tror jag. Har bestämt mig för att lägga in en högre växel och få undan jobbhögen. Men min lust är envis och motstridig. Jag har en dum hosta som sitter långt ner och ibland gör det ont i ryggen när jag hostar. Så helst skulle jag ju förstås vilja luta mig tillbaka och slappna av.
Men det är bara upp till bevis för att jag är envisare än... jag.
I morgon kommer en kompis hit på en pratstund och på torsdag ska jag träffa Linda och Therese och sedan är det snart helg då jag ska iväg och bo på pensionat med släkten. Så om jag jobbar undan det mesta i dag så kan jag ju slappna av sen och njuta av trevlig samvaro.
Jag hämtar piskan.
Men det är bara upp till bevis för att jag är envisare än... jag.
I morgon kommer en kompis hit på en pratstund och på torsdag ska jag träffa Linda och Therese och sedan är det snart helg då jag ska iväg och bo på pensionat med släkten. Så om jag jobbar undan det mesta i dag så kan jag ju slappna av sen och njuta av trevlig samvaro.
Jag hämtar piskan.
Och
Tänk vilket skillnad ett litet och kan göra. Jag skickade ett mail till en av mina kunder där jag menade att skriva:
om jag behöver mer i det här skedet....
men istället för om så råkade jag skriva ett och...
Då lät det som om jag pekade med hela handen och krävde mer information, nu, på en gång. Vilket jag fick också.
om jag behöver mer i det här skedet....
men istället för om så råkade jag skriva ett och...
Då lät det som om jag pekade med hela handen och krävde mer information, nu, på en gång. Vilket jag fick också.
fredag, december 12, 2008
Full fredag
Åh vad jag är trött. Det har varit mycket jobb sista tiden och mer blir det hela tiden (vilket är trevligt både för mitt självförtroende och för plånboken). Jag steg upp halv 6 i morse och åkte på möte som jag brukar på fredagar, sen skjutsade jag Erk till tåget, skjutsade hem en kollega och så iväg till barnens skola för att följa med Bolls klass på luciauppträdande för gamlingar. Och allt detta utan att hinna få i mig frukost. Nu eldar jag i pannan och tittar på snön och så har jag ätit frukost och försöker få struktur på jobbandet. Men jag har förstått att jag är förkyld, mina förkylningar nu för tiden är ju inte som förr, de kommer sällan och de är ganska försiktiga men likaväl så blir jag ju lite tröttare än vanligt. Och det tar alltid ett tag innan jag inser att jag faktiskt inte är helt kry.
Jag måste jobba undan en del bråttomsaker och som sagt få ordning på andra jobb, sen en snabblunch och så iväg på fiol med Boll för att sedan skynda hem, packa lite och ge mig iväg med barnen till mina föräldrar. Barnen ska sova över, jag ska laga middag där och bada bastu och sedan ska jag åka ytterligare ett antal mil och hämta Erk som är på julfest med jobbet. Antagligen så är vi inte hemma förrän mitt i natten.
Men det jag känner mest av allt just nu är att jag borde ta av mig mina blöta (jag har gått i snön) byxor, bädda ner mig i sängen och vila en stund.
Ps Nyss ringde en pappa till Bolls fiolspelarkompis och sa att han kunde skjutsa dem, skönt att slippa ge sig ut åtminstone en resa i snövädret
Jag måste jobba undan en del bråttomsaker och som sagt få ordning på andra jobb, sen en snabblunch och så iväg på fiol med Boll för att sedan skynda hem, packa lite och ge mig iväg med barnen till mina föräldrar. Barnen ska sova över, jag ska laga middag där och bada bastu och sedan ska jag åka ytterligare ett antal mil och hämta Erk som är på julfest med jobbet. Antagligen så är vi inte hemma förrän mitt i natten.
Men det jag känner mest av allt just nu är att jag borde ta av mig mina blöta (jag har gått i snön) byxor, bädda ner mig i sängen och vila en stund.
Ps Nyss ringde en pappa till Bolls fiolspelarkompis och sa att han kunde skjutsa dem, skönt att slippa ge sig ut åtminstone en resa i snövädret
tisdag, december 09, 2008
Nisse-Björn
Jag har ingen lust att jobba. Min kom i håg-lapp säger att jag har minst åtta jobb som måste sättas fart med. Min hjärna säger god mat, levande ljus, korsord, musik... Jag tycker inte om att vara svårstartad. Jag vill sätta fart och få undan så jag kan koppla av i lugn och ro utan att ha saker hängande över mig.
Jag tror att jag vill gå i ide, jag är nog en björn.
Jag tror att jag vill gå i ide, jag är nog en björn.
torsdag, december 04, 2008
Handstil?
Kim (se länk här bredvid) har snygg handstil jämfört med min som jag själv knappt kan läsa ibland. När jag koncentrerar mig och försöker skriva snyggt tar det lång tid och jag får kramp i armen. Och efter en liten stund så blir det slarvigt igen.
Lite dramatik i vardagen
Julkalender!
Gårdagen blev inte som jag hade planerat. Halv tolv ringde de från skolan och sa att Boll hade ramlat ner från en klätterställning och behövde åka till doktorn. Vi åkte till vårdcentralen där de trodde att ett ben i underarmen hamnat snett så vi fick remiss till röntgen och akuten. Hon röntgades och vi fick gå till akuten där vi väntade och väntade och så fick vi ett rum och väntade och väntade och sen försökte de vrida armen rätt och sen väntade vi och så kom en lite mer erfaren läkare som konstaterade att armen var okej och att vi fick åka hem.
Min onda tå tyckte inte om att vara instängd i en trång sko hela dagen. Ont gjorde det och jag haltade fram i sjukhuskorridorerna så folk nog trodde att jag var anledningen till sjukhusbesöket.
Vi var hemma vid halv 8 på kvällen. Då var vi trötta båda två, Boll somnade ganska snart och jag lade mig rätt tidigt jag med. I morse klagade Boll på ont i magen men jag trodde hon var hungrig och gjorde en rejäl frukost åt henne. Hon hann lagom till skolan så kräktes hon och jag fick åka och hämta henne. Så nu ligger hon nedbäddad i soffan och jag tittar ut på snön och ska försöka jobba undan så mycket som möjligt så snabbt som möjligt så jag kan ägna mig åt Boll istället.
Ha en fin dag vänner!
Gårdagen blev inte som jag hade planerat. Halv tolv ringde de från skolan och sa att Boll hade ramlat ner från en klätterställning och behövde åka till doktorn. Vi åkte till vårdcentralen där de trodde att ett ben i underarmen hamnat snett så vi fick remiss till röntgen och akuten. Hon röntgades och vi fick gå till akuten där vi väntade och väntade och så fick vi ett rum och väntade och väntade och sen försökte de vrida armen rätt och sen väntade vi och så kom en lite mer erfaren läkare som konstaterade att armen var okej och att vi fick åka hem.
Min onda tå tyckte inte om att vara instängd i en trång sko hela dagen. Ont gjorde det och jag haltade fram i sjukhuskorridorerna så folk nog trodde att jag var anledningen till sjukhusbesöket.
Vi var hemma vid halv 8 på kvällen. Då var vi trötta båda två, Boll somnade ganska snart och jag lade mig rätt tidigt jag med. I morse klagade Boll på ont i magen men jag trodde hon var hungrig och gjorde en rejäl frukost åt henne. Hon hann lagom till skolan så kräktes hon och jag fick åka och hämta henne. Så nu ligger hon nedbäddad i soffan och jag tittar ut på snön och ska försöka jobba undan så mycket som möjligt så snabbt som möjligt så jag kan ägna mig åt Boll istället.
Ha en fin dag vänner!
onsdag, december 03, 2008
Smurftå
I morse tog jag på mig träskor och gick ut och tömde kattlådan. När jag skulle in igen så fastnade en sopborste som står på trappen under dörren. Och det vet ju alla att träskor är hårda, så jag sprakade till borsten. Men jag missbedömde hårdheten i sparken och jag missbedömde var det hårda på träskon sitter så nu har jag en blå stortånagel. Aj, aj, aj!
Jag har fått akut mys-, snö- och jullängtan. Jag vill vara ledig, jag vill städa, jag vill pyssla, jag vill mysa med levande ljus (ja alltså inte mysa med dem) och jag vill gå ut och åka pulka med barnen, ta promenader i snöig skog och umgås med vänner och familj. Jag vill ha vintrig december!
I går så var jag hos en vän och kollega och vi utbytte tjänster. Hon coachade mig till att komma fram till vilka mål jag har, vad jag vill och vad jag ska sträva mot. Mycket bra! Jag i min tur var som ett stöd i hennes funderingar och så gjorde jag en bild åt henne, en slags symbolbild som hon kan ha för att se sina mål. Jag ska göra en symbolbild till mig själv också. Det ska bli en pyrenéerhund eftersom det symboliserar den känslan jag vill förmedla i mitt professionella och sociala liv.
Jag letade reda på några papper jag skrev i en kurs om personligt ledarskap för snart två år sedan och det visade sig att jag har nått målen jag satte upp väldigt bra. Jag tror att det är viktigt att skriva ner vad man vill för då blir det mycket tydligare vad man strävar mot. Ord som sägs högt och skrivs ner blir liksom lättare till sanningar. Därför ska man inte säga negativa saker varken om sig själv eller andra. Det pratade jag med Will om igår då han som den tolvåring han är inte gillar en tjej i klassen och fällde ganska hårda kommentarer om henne. Jag berättade om hur lätt det är att uttalade ord kan bli sanna, om man varje dag säger att någon är ful så kommer den människan snart att tro på det och bli ful. Och jag pratade om att vi alla borde prova på nya saker lite oftare. Vi borde lära känna människor som vi egentligen inte alls tror att vi kan ha nåt gemensamt med eller kan bli god vän med. För om vi alltid bara umgås med de som är precis som vi, gillar samma saker, pratar likadant och har samma värderingar och liknande kläder så utvecklas vi ju inte heller. Att möta våra tveksamheter, våra rädslor och våra obehag leder oftast till att vi blir större som människor och att våra hjärtan växer och får rum för många fler. Jag tror att han tog till sig av det jag sa.
Jag håller ofta till på en diskussionssajt om lchf-kost och där har jag mött massor av kärleksfulla, omtänksamma människor som ju faktiskt inte har nåt mer gemensamt med mig än den kost vi äter. Internet kan kanske vara av ondo i vissa fall men här kan man möta människor och få direktaccess till deras tankar istället för att hindras av utseende, klädstil och situationer vi inte kan påverka.
Jag tror att det många gånger är lättare att älska utan ögon.
Jag har fått akut mys-, snö- och jullängtan. Jag vill vara ledig, jag vill städa, jag vill pyssla, jag vill mysa med levande ljus (ja alltså inte mysa med dem) och jag vill gå ut och åka pulka med barnen, ta promenader i snöig skog och umgås med vänner och familj. Jag vill ha vintrig december!
I går så var jag hos en vän och kollega och vi utbytte tjänster. Hon coachade mig till att komma fram till vilka mål jag har, vad jag vill och vad jag ska sträva mot. Mycket bra! Jag i min tur var som ett stöd i hennes funderingar och så gjorde jag en bild åt henne, en slags symbolbild som hon kan ha för att se sina mål. Jag ska göra en symbolbild till mig själv också. Det ska bli en pyrenéerhund eftersom det symboliserar den känslan jag vill förmedla i mitt professionella och sociala liv.
Jag letade reda på några papper jag skrev i en kurs om personligt ledarskap för snart två år sedan och det visade sig att jag har nått målen jag satte upp väldigt bra. Jag tror att det är viktigt att skriva ner vad man vill för då blir det mycket tydligare vad man strävar mot. Ord som sägs högt och skrivs ner blir liksom lättare till sanningar. Därför ska man inte säga negativa saker varken om sig själv eller andra. Det pratade jag med Will om igår då han som den tolvåring han är inte gillar en tjej i klassen och fällde ganska hårda kommentarer om henne. Jag berättade om hur lätt det är att uttalade ord kan bli sanna, om man varje dag säger att någon är ful så kommer den människan snart att tro på det och bli ful. Och jag pratade om att vi alla borde prova på nya saker lite oftare. Vi borde lära känna människor som vi egentligen inte alls tror att vi kan ha nåt gemensamt med eller kan bli god vän med. För om vi alltid bara umgås med de som är precis som vi, gillar samma saker, pratar likadant och har samma värderingar och liknande kläder så utvecklas vi ju inte heller. Att möta våra tveksamheter, våra rädslor och våra obehag leder oftast till att vi blir större som människor och att våra hjärtan växer och får rum för många fler. Jag tror att han tog till sig av det jag sa.
Jag håller ofta till på en diskussionssajt om lchf-kost och där har jag mött massor av kärleksfulla, omtänksamma människor som ju faktiskt inte har nåt mer gemensamt med mig än den kost vi äter. Internet kan kanske vara av ondo i vissa fall men här kan man möta människor och få direktaccess till deras tankar istället för att hindras av utseende, klädstil och situationer vi inte kan påverka.
Jag tror att det många gånger är lättare att älska utan ögon.
måndag, december 01, 2008
18 kilo mjöl
En snygg bild på mig med 18 kilo mjöl. Varför det nu då? Jo för att det är lika mycket som jag har gått ner genom att utesluta mjöl, socker och sånt. Det är en hel hög med mjölpåsar kvar att gå ner men 18 kilo bekräftar att jag gör rätt. Att jag ser så fånigt glad ut på bilden beror på att det gick förbi folk precis som Erk skulle fota mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)