I'm back. Känns som om jag blev lite sentimental igår. Men det var nog mest för att min mamma reagerade så knasigt när jag berättade om att barnen grät åt King Kong. Jag tyckte ju det var nåt positivt medan hon tyckte att vi inte skulle låta dem se filmer som de gråter av. Det är ju inte bra med för starka känsloyttringar gubevars.
Men här är jag igen, stenhård och kall. Nädå, skoja bara.
I dag haver jag inhandlat ett stycke nytt tangentbord med funktioner jag inte förstår mig på. Men det blir säkert bra. Och så har jag ätit lunch med Linda. Trevligt, trevligt. Vi börjar bli stammisar på Thai Classic.
Jag håller på att lära Will installera saker på sin dator. Nu ska han installera illustrator, få se om det funkar. Är nog inte helt fel att lära sig illustrator, photoshop och indesign när man är tio år. Äsch nu skriker han. Går visst inte.
Jaha, jag fick hjälpa honom lite i alla fall. Men nästa gång kanske det funkar. Nu sitter han och ritar.
Värst vad det är grått ute. Kanske sörjer även vädret vår regering. Jag tycker inte att de har börjat bra. Istället för att ta vara på möjligheterna och göra något bra, något bättre, så har de redan efter några veckor slagit stora hål i skrovet. Suck. Tur att jag flyter som en kork.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Haha "flyter som en kork".
Jaaa du, det kommer vi nog behöva om vi ska fixa fyra år med dessa jönsar.
Kanske säkrast att sätta på sig en livboj ändå.
Med dessa ministrar så vet man inte vad som kan komma upp till ytan och bita en i rumpan.
Vi får fixa en egen båt :0)
Skicka en kommentar