Ibland är det så otacksamt att vara kvinna (eller mamma eller vad det nu må vara). Jag lagar mat nästan varje dag. Jag är den som handlar för det mesta. Och jag är oftast den som hittar på vad vi ska äta. Och när jag ansträngt mig för att laga god och näringsriktigt mat som inte är likadan varenda dag så vad får jag? Jo ungar som inte vill äta. Äckligt. Usch. Blä. För det mesta står jag ut. Oftast har jag tålamod. Men ibland blir jag förbannad. Som idag. Men nu har de ätit upp i alla fall. Utan att kräkas. De tog till och med mer mat.
Det värsta är ju att man känner sig så elak. Fast man menar väl och gör det för deras eget bästa. Ja kanske inte blir arg men vill att de ska lära sig äta och våga smaka på mat som är god och nyttig. Det var faktiskt väldigt gott och det tror jag nog att även barn tycker. Om de bara vågar smaka.
Varför är de så jäkla envisa? Varför är jag så jäkla envis? Och varför blir jag så jättearg när jag blir arg?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Att maten alltid ska vara ett så känsligt kapitel... ÄT VAD SOM ERBJUDS ELLER GÅ OCH LÄGG DIG!
Men det är bra, lite bestämd måste man nog vara.
Du kanske, som jag, blir arg väldigt sällan och då kommer allt fram samtidigt?
Du vet vissa som sällan blir arga och sen istället blir SKITARGA?!
Jag blir jämt arg och då verkligen SKITARG.
Fast jag är ju skorpion och så har jag fasters gener. Vi är väldigt lika. Jag menar, hon sa själv till Gurr i lördags:
"du ska veta att de där bitch-generna kommer från mig". Gurr såg lite skakis ut haha.
Javisst!!!
Det är ju sååå tråkigt med de där otacksamma...
Helst hade de väl ätit spagetti o köttfärssås var dag.
Storgull har tom sagt till sin dagmamma att grönsaker är giftiga!
Haha,vem tror du han har fått det ifrån?!
Inte är det lätt o få dem att äta nya eller nyttiga saker när deras far så starkt bojkottar det...
Kramar
Ja det är väl så att det rinner över ibland.
Men de var lika glada som vanligt en kvart senare så det var väl inte så farligt ändå. Kanske de äter nästa gång :0)
Skicka en kommentar