Borttappat

Jag måste försöka få ordning på mig själv. Eller hitta tillbaka till vissa saker. Mycket av det som varit en stor och viktig del av mig har skjutits undan och hamnat längst ner. Och jag vet inte riktigt hur jag ska få upp det igen. Kanske måste jag rensa undan en massa skit först som står i vägen. Jag har inte riktigt förstått det förut. Nuddat vid det men inte riktigt sett det.

Jag måste nog bli bättre på att tänka på mig själv. Inte så att jag ska putta undan andra eller vara egoistisk utan mer så att jag ska göra sådant jag mår bra av. Det som är svårt med det är att jag förtränger det för mig själv. Det är lättare att tröstäta än att gå ut och gå i skogen fast det skulle få mig att må tusen gånger bättre. Det är lättare att sätta sig vid datorn och göra ingenting än att ta itu med saker här hemma. Det är lättare att slita dag och natt med något än att kräva att även andra tar sitt ansvar. Det är lättare att säga ja än att säga nej.

Och så måste jag hitta orken. Och lusten. Orka ta itu med saker och ha lust att göra saker. Emellanåt finns det där men inte tillräckligt. Jag vill inte vara så här. Jag vill vara stark och glad och få saker gjorda. Jag vill fokusera rätt. Och då måste jag nog börja med att ta hand om mig själv och säga åt mig själv på skarpen. Jag kan ju inte sitta här och se på hur jag tappar bort mig själv när allt jag behöver göra är att bry mig om min kropp, min själ och mitt jag. Livet är nu och om jag inte har det så har jag inget annat heller.