Igår var Boll och jag ute och gick en vårpromenad. Eller jag gick och hon cyklade. Således hann hon hem före mig och stod på trappen när jag kom hem. Jag skulle precis sätta nyckeln i låset när hon viftade med handen och sa lite sammanbitet:
- Det går inte att låsa upp, det är lera i låset.
- Jaha, nämen oj då, sa jag, hur kommer det sig?
- Jag vet inte, sa hon, fortfarande lite sammanbitet.
- Men hur ska vi komma in om det är lera i låset, undrade jag.
- Vi får gå andra vägen.
- Men varför satte du lera i låset?
- Jag vet inte.
Så gick det en stund och så frågade jag igen och då kom det fram att hon hade fått för sig att hon skulle göra ett nyckelavtryck genom att peta in lera i låset och sen, simsalabim dra ut en lernyckel. Ganska skojigt tyckte jag och inte så dumt tänkt även om det inte fungerade så bra i praktiken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hmmm.... Jag kan inte kommentera idag.
Försöker igen:
Haha. Sånt där är urkul.
När det händer andra... *s*
Jag skrattar högt.
En idé är alltid en idé.
Ja det är tur vi har två dörrar :0)
Skicka en kommentar