Jag blev inspirerad att skriva en ny vårdikt denna morgon. "Tö" heter den.
Välkommen kära vår Läk nu markens alla jordiga sår Låt sipporna blomma I rabatterna tomma Dofterna bedövar min eviga smärta Avlägsnar all denna negativa vintersvärta Låt solen stå klargul i skyn O, en sån värmande syn Tö, tö, onda tö Det var dags för dig att dö
4 kommentarer:
ÄNTLIGEN GÅR DET ATT KOMMENTERA hos er med word veri.
Tack för blomman! Jag har många att tacka men jag nöjer mig med att skicka en hälsning till min första lärare, Britt, som lärde mig stava.
Tack!
BONUSDIKT
Jag blev inspirerad att skriva en ny vårdikt denna morgon. "Tö" heter den.
Välkommen kära vår
Läk nu markens alla jordiga sår
Låt sipporna blomma
I rabatterna tomma
Dofterna bedövar min eviga smärta
Avlägsnar all denna negativa vintersvärta
Låt solen stå klargul i skyn
O, en sån värmande syn
Tö, tö, onda tö
Det var dags för dig att dö
Hihi vilken fin blomma.
Jag är ett steg närmare Fröding haha
Nämen, en dikt till...vad kul. Jag gillade speciellt det där med vintersvärta, snyggt.
Stagnelius och Fröding har återuppstått tror jag minsann.
Skicka en kommentar