Det handlar om prioritering och att se saker i klart ljus. Ibland måste man välja och ibland måste man vara snäll mot sig själv. Ganska enkelt egentligen. Man kan inte skylla på någon annan. Det är inte så farligt att göra lite annorlunda ibland och det mesta kan vänta en liten stund.
Okej så varför skriver jag det här? Kanske för att jag hört folk gnälla över att de har så mycket att göra inför julen och om de inte fixar det så hur ska julen bli då? Jamen herregud om man är ensam och firar jul så behöver man väl inte fixa så mycket och om man inte är ensam... vad är problemet då? Ingen kan väl begära att en enda människa ska fixa alla andras jul? Det finns nåt som heter hjälpas åt.
Har ni tänkt på det att många kvinnor som är gifta eller sambos klagar på att det ena eller andra ska göras och de inte hinner? Har de inte en partner som kan hjälpa dem? Vill de inte be om hjälp eller är han blind och korkad? Varför gifter sig i såna fall så många kvinnor med korkade män? Fast jag tror att det inte är det som är problemet, jag tror det handlar om två saker. Att ge och att ta. Vi måste nog alla bli lite bättre på att ta emot hjälp och be om hjälp och vi måste nog alla också bli lite bättre på att ge. Det är ens rättighet - både att ta och ge.
Om män tog för sig mer av hushålle och hemhålle och barnhålle och kvinnor delade med sig mer så skulle det nog vara ganska bra. Och samma sak åt andra hållet. Jag skulle inte vilja bli undanhållen rätten att elda i pannan, klippa gräset, tvätta bilar och spika ihop sandlådor. Det är min förbannade rättighet att få göra dessa saker och min förbannade skyldighet att veta hur de görs. Så det så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Ja! Dela på allt!
Och här hemma fixas minimalt inför jul. ;)
Oh så härligt att hitta hit igen och läsa hur du har det!!
Kramar!
Kottemor! Kul att ha dig här. Önskar dig en god jul.
Kim - japp delad glädje är dubbel glädje!
Skicka en kommentar