Jag har inte riktigt hängt med i svängarna. Plötsligt var det mars utan att jag visste hur det gick till. Och jag som hade gått och väntat på att vintern skulle komma igång. Det kommer säkert mera snö, tänkte jag. Än är det inte vår. Men så i helgen så var jag ute i skogen. Blåsippor och tussilago blommade och solen värmde. Det är ju vår, tänkte jag. Här har jag gått och väntat på vintern och inte märkt att det är vår. Så dumt. Och så planerade jag hur jag skulle börja ta cykelturer och vara ute mer.
Och så kom vintern.
Det är tredje dagen det snöar och jag upptäckte plötsligt en diffus längtan efter julmys. Herregud! Det ska vara vår nu. Jag ska ju sätta ut påskfjädrar i körsbärsträdet, inte skotta snö och plocka fram adventsljusstakarna igen. Jag har ställt undan vinterkängorna. Jag har köpt nya fina vita gympadojjor. Jag vill gå i knastrande grus och lyssna på våren.
På fredag är det 8 år sedan jag födde barn sist.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är ju alldeles förjävligt att denna snö kom nu tycker jag. Fy för vinter, kyla och yrande snöslynglar.
Julmys? Du är galen bruden haha.
Själv skriker jag efter gula och ljusgröna toner, sätta upp vårgardinerna i köket, spatsera förbi Krokus och Tussilago vid vägdiken med hundarna (och att Milton inte fryser trots sin polotröja på sig)
Varför varför varför blev det så här kallt och vidrigt nu?! Jag vill ha en solig påsk.
Jag fick också lite julkänsla när jag gick till jobbet i morse.
Men mest av allt vill jag ha varma sommarkvällar. Iklädd något slinkigt på en uteservering. ÅH!
Linda - jag trycker ner julmyskänslan och frammanar vårsol och spirande grässtrån.
Kim - iklädd något slinkigt... bilderna rusar i mitt huvud :0)
Skicka en kommentar