Åh detta elände. De har INTE hört av sig om nu någon trodde något annat. TLC marketing alltså. Som har hand om hotellkampanjen. Så jag ringde igår och det var bara telefonsvarare. Jag talade in mitt ärende och bad dem ringa. Ingen har ringt. Jag har ringt nu med men ingen svarar. Vilket inte är så konstigt insåg jag efter en stund, de har nämligen telefontid först efter kl 9.
Sist jag pratade med dem så ändrade jag datum till den 6:e oktober vilket ju är nästa helg. Vore lite bra att få veta om vi ska åka. Kanske skulle ha barnvakt då ju.
Dumma idioter.
En annan sak som börjar likna det här är canaldigitals kanalpaket som vi beställde för ett tag sedan men som inte dyker upp. Vi ringde förra veckan och oj då nån hade missat att skicka iväg sakerna. De kommer så fort som möjligt. Inte.
Dumma idioter.
Om det fortsätter så här så kommer jag i fortsättningen bara att köpa saker direkt i affär och inte nappa på några erbjudanden. Speciellt inte när idioter ringer och ska sälja kemprodukter till mitt företag precis när jag ska hämta Boll på fritids. Och inte fattar att jag inte vill ha och inte behöver och inte har tid. Han bara tjatade och jag sa att han kunde skicka ett mail till mig så jag fick läsa i lugn och ro men nähä, det ville han inte. Istället tog han upp att vi har samma födelsedag och jag fyller 35 nästa år och han 25. Jag sa flera gånger att jag inte hade tid att prata och om han ville att jag skulle fundera på det så fick han skicka ett mail. Det slutade med att jag önskade honom en trevlig födelsedag i förskott och ha det så bra och hej då. Och aldrig i livet att jag tänker köpa några jävla kemprodukter.
Dumma idioter.
För övrigt så är jag glad och ska snart åka på yoga.
fredag, september 28, 2007
torsdag, september 27, 2007
Mera inspiration
Igår var jag på föreläsning igen. Sanna Ehdin heter hon som föreläste och det var mycket inspirerande och tankeväckande. Det handlade om kost och hälsa och hur vi kan må bättre och bli friskare.
En sak hon sa som jag gillade var att det är de små förändringarna som ger de stora skillnaderna. Det är svårt att förändra allting på en gång. Istället kan man välja bara en liten sak. Och sen när det har gått ett tag och den saken sitter där så kan man ta nästa. Jag har så lätt att vilja ta tag i allting på en gång när jag blir inspirerad men så går det några dagar och sen tappar jag orken. Så i dag har jag ändrat min frukost. Och bestämt mig för att det bara är det jag ska förändra nu. Resten får komma sen.
Sen så pratade hon om transfetter (härdat fett) och hur farligt det är. Det finns i massor av mat (godis, kakor, pommes frites, vissa buljongtärningar osv) och är direkt skadligt. Om en gravid äter det kan det ge fosterskador. Vetemjöl är heller inte bra eftersom när det är industrimalet så blir det så små partiklar att de går in i cellerna. Och där ska de ju inte vara. Dessutom är väldigt många glutenintoleranta utan att veta om det.
Det är också viktigt att må bra i sig själv. Att ha inre framgång. Vad ska man med yttre framgång till om man inte har den inre? Om man inte har någon självkänsla, om man inte är glad och mår bra och trivs med sig själv.
Och så ska man andas. Djupandas, fylla hela magen och bröstkorgen med luft. Hon påstod att man kan andas bort sin astma om man har det.
Mycket intressant var det och jag rekommenderar en titt på hennes sida. Klicka på hennes namn högst upp.
En sak hon sa som jag gillade var att det är de små förändringarna som ger de stora skillnaderna. Det är svårt att förändra allting på en gång. Istället kan man välja bara en liten sak. Och sen när det har gått ett tag och den saken sitter där så kan man ta nästa. Jag har så lätt att vilja ta tag i allting på en gång när jag blir inspirerad men så går det några dagar och sen tappar jag orken. Så i dag har jag ändrat min frukost. Och bestämt mig för att det bara är det jag ska förändra nu. Resten får komma sen.
Sen så pratade hon om transfetter (härdat fett) och hur farligt det är. Det finns i massor av mat (godis, kakor, pommes frites, vissa buljongtärningar osv) och är direkt skadligt. Om en gravid äter det kan det ge fosterskador. Vetemjöl är heller inte bra eftersom när det är industrimalet så blir det så små partiklar att de går in i cellerna. Och där ska de ju inte vara. Dessutom är väldigt många glutenintoleranta utan att veta om det.
Det är också viktigt att må bra i sig själv. Att ha inre framgång. Vad ska man med yttre framgång till om man inte har den inre? Om man inte har någon självkänsla, om man inte är glad och mår bra och trivs med sig själv.
Och så ska man andas. Djupandas, fylla hela magen och bröstkorgen med luft. Hon påstod att man kan andas bort sin astma om man har det.
Mycket intressant var det och jag rekommenderar en titt på hennes sida. Klicka på hennes namn högst upp.
onsdag, september 26, 2007
Kaazooom
Will är sjuk i dag med. Erk var ju sjuk för nån vecka sedan och både Will och Boll har varit snuviga och lite hostiga och nu så bröt det ut ordentligt på Will. Och här sitter jag och undrar om jag har klarat mig eller om det kastar sig över mig när de andra är friska.
Will kommer med jämna mellanrum in till mig och vill ha en kram. Ännu är han inte en hopplös tonåring som inte vill prata med mig. Hoppas han aldrig blir det heller. I bokklubbsboken vi läste, Fågelbovägen 32, så kan inte huvudpersonen prata med sin son och det gjorde nästan fysiskt ont att läsa hur inkompetent hon var med sina barn. Det satte sig i magen på mig och jag tänkte att jag vill inte bli sån, snälla gör så jag inte blir sån. Nu är jag är ju inte riktigt som denna Karin i boken men jobbigt var det att läsa och det är nog bra att få sig en påminnelse då och då så man inte bara går på i ullstrumporna utan att tänka efter.
Jag skulle hämta upp Therese och Linda igår innan bokklubbsträffen. Och bäst jag åker där mitt i stan och ska svänga så blir jag påkörd bakifrån. Och karljäveln har mage att ställa sig och skrika åt mig att det var mitt fel. Men det hade han inget för. Jag må se ut som nån man kan hoppa på men jag kan bli riktigt förbannad om nån försöker skylla på mig när det inte är mitt fel. Det bildades en liten folksamling och en kille kom fram och sa att han kunde vittna om jag ville. Det var ju helt klart inte mitt fel. Och då vände karln och sa att han skulle betala allt. Som tur var så blev det ju mest bara skador på hans bil. Varför känns det så typiskt att en karl tror att han kan skrika lite åt en kvinna om det handlar om bilar och då ska hon ta på sig allt? Idioter.
Jag har så mycket ilska inom mig känner jag. Sån där rättvise/jämlikhetsilska. Jag bara väntar på att bli attackerad. Jag kan se mig själv stå med ett bollträ och slå iväg dumma karlar (och kvinnor med för den delen). Men för det mesta så går jag bara runt och ser lagom snäll och dum ut. Jag kanske egentligen har en superkraft och kunde vara med i Heroes.
Will kommer med jämna mellanrum in till mig och vill ha en kram. Ännu är han inte en hopplös tonåring som inte vill prata med mig. Hoppas han aldrig blir det heller. I bokklubbsboken vi läste, Fågelbovägen 32, så kan inte huvudpersonen prata med sin son och det gjorde nästan fysiskt ont att läsa hur inkompetent hon var med sina barn. Det satte sig i magen på mig och jag tänkte att jag vill inte bli sån, snälla gör så jag inte blir sån. Nu är jag är ju inte riktigt som denna Karin i boken men jobbigt var det att läsa och det är nog bra att få sig en påminnelse då och då så man inte bara går på i ullstrumporna utan att tänka efter.
Jag skulle hämta upp Therese och Linda igår innan bokklubbsträffen. Och bäst jag åker där mitt i stan och ska svänga så blir jag påkörd bakifrån. Och karljäveln har mage att ställa sig och skrika åt mig att det var mitt fel. Men det hade han inget för. Jag må se ut som nån man kan hoppa på men jag kan bli riktigt förbannad om nån försöker skylla på mig när det inte är mitt fel. Det bildades en liten folksamling och en kille kom fram och sa att han kunde vittna om jag ville. Det var ju helt klart inte mitt fel. Och då vände karln och sa att han skulle betala allt. Som tur var så blev det ju mest bara skador på hans bil. Varför känns det så typiskt att en karl tror att han kan skrika lite åt en kvinna om det handlar om bilar och då ska hon ta på sig allt? Idioter.
Jag har så mycket ilska inom mig känner jag. Sån där rättvise/jämlikhetsilska. Jag bara väntar på att bli attackerad. Jag kan se mig själv stå med ett bollträ och slå iväg dumma karlar (och kvinnor med för den delen). Men för det mesta så går jag bara runt och ser lagom snäll och dum ut. Jag kanske egentligen har en superkraft och kunde vara med i Heroes.
tisdag, september 25, 2007
Tänään on tiistai, huomenna on keskivikko
I dag är det lista som gäller. Jag vet att jag måste göra saker men de far runt i mitt huvud och då är listor ett bra sätt att få grejorna på plats.
Will är sjuk i dag med, han var hemma igår och det var en av orsakerna till att gårdagen var lite bökig. Men det redde ut sig.
Jag var på en lunch med tillhörande föreläsning och fick lyssna på en fantastisk kvinna. Så otroligt engagerad och driven. Hon har en dröm och hon ser till att uppfylla den. Och det bästa av allt var att hennes dröm är att hjälpa barn och att hon gör det ideellt.
Och så hade jag finska och gissa om jag blev glad när jag på vägen hem insåg att jag kan sätta ihop små meningar alldeles av mig själv. Jag kan inte garantera att det är helt rätt men i alla fall. Häftigt! Pöydällä on kirja. Minulla on auto. Huoneessa on kaksi tuolia, työpöytä ja tietokone.
Takten ökar hela tiden på finskan och vi lär oss massor på tre timmar, det gäller bara att få det att stanna kvar i huvudet och fatta vad allt betyder och hur det fungerar. Just nu håller vi på med satstyper, lokalkasus, adessiv, elativ, inessiv m.m. Visst låter det spännande?
Ikväll är det bokklubb och vi har läst Sara Kadefors bok Fågelbovägen 32.
Will är sjuk i dag med, han var hemma igår och det var en av orsakerna till att gårdagen var lite bökig. Men det redde ut sig.
Jag var på en lunch med tillhörande föreläsning och fick lyssna på en fantastisk kvinna. Så otroligt engagerad och driven. Hon har en dröm och hon ser till att uppfylla den. Och det bästa av allt var att hennes dröm är att hjälpa barn och att hon gör det ideellt.
Och så hade jag finska och gissa om jag blev glad när jag på vägen hem insåg att jag kan sätta ihop små meningar alldeles av mig själv. Jag kan inte garantera att det är helt rätt men i alla fall. Häftigt! Pöydällä on kirja. Minulla on auto. Huoneessa on kaksi tuolia, työpöytä ja tietokone.
Takten ökar hela tiden på finskan och vi lär oss massor på tre timmar, det gäller bara att få det att stanna kvar i huvudet och fatta vad allt betyder och hur det fungerar. Just nu håller vi på med satstyper, lokalkasus, adessiv, elativ, inessiv m.m. Visst låter det spännande?
Ikväll är det bokklubb och vi har läst Sara Kadefors bok Fågelbovägen 32.
måndag, september 24, 2007
söndag, september 23, 2007
Nu är det kul igen
Nu känns det bra igen, att ha hund. Det är ju bara tillfälligt men jag har inte alls varit irriterad eller tyckt att det varit jobbigt. Vilma är snäll och glad och nöjd bara hon får vara med. Fast hon är väldigt hungrig hela tiden. Det är inte snällt att uppfinna hundar som är hungriga hela tiden. När vi äter står hon bredvid och knyser. Svärmor tycker hon är för tjock så hon ska egentligen bara ha torrfoder två gånger om dagen. Men hon har fått lite rester. Hon rör ju på sig massor. Hon far runt som en skottspole överallt. I dag gick vi på skogspromenad på förmiddagen och cyklade på eftermiddagen. Nog ska hon väl kunna äta lite tomater och lite köttbullar då?
Håll käften
Den här terroriserande inre rösten jag har som verkar gilla att ge mig ont i magen, dåligt samvete och dåligt självförtroende, jag är ärligt talat förbannat trött på den. Den poppar upp lite nu och då och förstör för mig. Det hjälper oftast om jag överröstar den med övertygande argument eller om jag pratar av mig med någon välvillig och lyssnande person. Men det tar ju tid och möda att få tyst på den.
Den här illvilliga rösten kastar sig över saker som kan få mig att må dåligt och fläker ut dem framför mig.
- Ha ha... kolla här då, skriker den. Du kan inte, du kan inte!
Och jag blir blind och förtvivlad och tänker ja, visst, självklart är det så.
Men när jag har fått den att lugna ner sig och krympa ihop så kan jag plötsligt se att det ju inte alls var så. Jag kan visst. Riktigt bra dessutom.
Hur blir man av med den där rösten? För gott. Går det?
Den här illvilliga rösten kastar sig över saker som kan få mig att må dåligt och fläker ut dem framför mig.
- Ha ha... kolla här då, skriker den. Du kan inte, du kan inte!
Och jag blir blind och förtvivlad och tänker ja, visst, självklart är det så.
Men när jag har fått den att lugna ner sig och krympa ihop så kan jag plötsligt se att det ju inte alls var så. Jag kan visst. Riktigt bra dessutom.
Hur blir man av med den där rösten? För gott. Går det?
lördag, september 22, 2007
Lev hårt och somna tidigt
Igår steg jag upp tidigt och åkte i väg på frukostmöte, åkte hem och bytte om, jobbade lite och for sedan iväg till yogan. Hem igen, hämtade Vilma som ska vara här till på måndag, gick ut med henne och barnen i skogen, städade noga och lagade mat. Somnade framför tv:n efter maten och gick och lade mig 21.50.
Men å andra sidan så vaknade jag tidigt i dag alldeles av mig själv och har hunnit med en lång frukost och en dusch.
Det glamorösa livet lyser med sin frånvaro men jag måste säga att jag stortrivs. Ett städat hem, god mat, lite vin och en glad familj - behöver man så mycket mer en fredagkväll?
Men å andra sidan så vaknade jag tidigt i dag alldeles av mig själv och har hunnit med en lång frukost och en dusch.
Det glamorösa livet lyser med sin frånvaro men jag måste säga att jag stortrivs. Ett städat hem, god mat, lite vin och en glad familj - behöver man så mycket mer en fredagkväll?
fredag, september 21, 2007
Frukostmöte
Jag har varit på frukostmöte. Ett nätverk för aktiva företagare. Det kan ge mig många nya kontakter och jobb. Men det kostar. Jag sitter just nu och funderar på om jag ska vara med eller inte men det lutar åt att jag ska det. Förhoppningsvis är det värt pengarna. Lite måste man ju satsa om man ska komma nånstans.
En jobbig sak var att jag upptäckte ett fel på mina visitkort, efter att jag hade delat ut dem. Men som tur var var det inte på alla utan bara några stycken. Fast det känns så jävla typiskt.
Mötet ledde i alla fall till nya kontakter och kanske, kanske nya jobb. Jag håller tummarna.
En jobbig sak var att jag upptäckte ett fel på mina visitkort, efter att jag hade delat ut dem. Men som tur var var det inte på alla utan bara några stycken. Fast det känns så jävla typiskt.
Mötet ledde i alla fall till nya kontakter och kanske, kanske nya jobb. Jag håller tummarna.
torsdag, september 20, 2007
Proffs, jag? Nej jag är väl bara en liten fåntratt som leker
Jag ska precis ge mig av till metropolen Flen för att lämna in några jobb till tryck. Uppdragsgivaren gillar det jag har gjort, de personer hon har visat det för gillar det jag har gjort och blev intresserade av att anlita mig, andra som tittat på det har tyckt att det är bra. Och ändå så blir jag nojig nu. Det känns inte så snyggt i alla fall. Kanske skulle jag ha gjort annorlunda. Alla andra är mycket proffsigare. Aaaahhhh!
Ge mig lite självförtroende, snälla.
Ge mig lite självförtroende, snälla.
Sökord
Sökord som får folk att hitta till min blogg:
Undrar om de som söker på tlc marketing heller inte har fått nån utlovad hotellnatt.
sexträffar
spökkalas
tlc marketing
sexårskris
telefonvett
tlc marketing telia
bastubilder
bilder från västkusten
charlott permell
enkel matpaj
Undrar om de som söker på tlc marketing heller inte har fått nån utlovad hotellnatt.
onsdag, september 19, 2007
Vill ni vara mina jobbarkompisar?
En nackdel med att inte ha arbetskamrater är att man inte har någon att bolla idéer med. Jag sitter och påtar med en folder och ska ha några bilder. Jag vill att bilderna ska vara lite symboliska. Jag har hittat två bilder som fungerar men behöver en till och nu står det still. (Men rimmen fungerar visst fortfarande.)
Ge mig ett tips på en bild som på nåt sätt kan symbolisera städning - helst flyttstädning men det går också bra med andra typer av städning och hemservice som tvätt och strykning, fönsterputsning m.m. Något som är lite skojigt utan att bli överdrivet humoristiskt. Och det får inte vara för avancerat.
Ge mig ett tips på en bild som på nåt sätt kan symbolisera städning - helst flyttstädning men det går också bra med andra typer av städning och hemservice som tvätt och strykning, fönsterputsning m.m. Något som är lite skojigt utan att bli överdrivet humoristiskt. Och det får inte vara för avancerat.
Winterson
Jag har glömt att jag skulle skriva vad jag tycker om Winterson nu när jag har läst en bok av henne.
Jag tror att hon skulle vara väldigt bra på att skriva noveller. Hon skulle nog kunna krypa in under huden och ge ett bestående intryck i en novell men i en roman blir det lite svårt att hålla kvar geisten. Det går lite upp och ner. Nu har jag ju bara läst en bok (som jag inte kommer ihåg vad den heter och som jag inte orkar gå upp och kolla vad den heter) och de andra kanske är annorlunda.
Det fanns mycket som var bra i boken som handlar om två kvinnor som har ett kärleksförhållande och den ena får cancer. På baksidan står det att man inte vet könet på den ena men jag tycker det är rätt uppenbart att jag-personen är en kvinna. Ibland kommer det små vinkningar som visar att det är så och ibland små rökridåer så man inte ska veta säkert. Men jag tycker det mest är synd att hon har lagt ner så mycket möda på att göra läsaren osäker på om det är ett lesbiskt förhållande eller ett heteroförhållande. Hon skulle ha struntat i det och kortat ner historien till en novell så hade den varit skitbra. Nu är den okej med små ljusglimtar och lite irritation.
Det är i alla fall positivt att den nakna kvinnan på framsidan har håriga ben.
Jag tror att hon skulle vara väldigt bra på att skriva noveller. Hon skulle nog kunna krypa in under huden och ge ett bestående intryck i en novell men i en roman blir det lite svårt att hålla kvar geisten. Det går lite upp och ner. Nu har jag ju bara läst en bok (som jag inte kommer ihåg vad den heter och som jag inte orkar gå upp och kolla vad den heter) och de andra kanske är annorlunda.
Det fanns mycket som var bra i boken som handlar om två kvinnor som har ett kärleksförhållande och den ena får cancer. På baksidan står det att man inte vet könet på den ena men jag tycker det är rätt uppenbart att jag-personen är en kvinna. Ibland kommer det små vinkningar som visar att det är så och ibland små rökridåer så man inte ska veta säkert. Men jag tycker det mest är synd att hon har lagt ner så mycket möda på att göra läsaren osäker på om det är ett lesbiskt förhållande eller ett heteroförhållande. Hon skulle ha struntat i det och kortat ner historien till en novell så hade den varit skitbra. Nu är den okej med små ljusglimtar och lite irritation.
Det är i alla fall positivt att den nakna kvinnan på framsidan har håriga ben.
Upp på barrikaderna
Det är konstigt. Hur många visste egentligen vad de gjorde när de röstade på något av de borgerliga partierna? Vi kan väl alla vara överens om att sossarna hade bra många fler röster än något annat parti och om inte borgarna bildat allians så hade de aldrig kommit till makten. Nu gör de precis allt det vi visste att de skulle göra. Enkelt sammanfattat - de tar från de fattiga och ger till de rika.
Och det som är konstigt är att vi inte protesterar mera.
Visst gnäller vi och visst finns det de som gör något. Men kampandan dog någon gång på 70-talet. Och här sitter vi och hoppas att det ska lösa sig och väntar snällt på nästa val.
Det är lite som när barnen bråkar och man inte orkar tjata mer utan låtsas som det regnar och väntar på att det ska gå över.
Man får ett bättre perspektiv om man står på barrikaderna ibland. Synd bara att barrikaderna är omgjorda till köpcentrum.
Och det som är konstigt är att vi inte protesterar mera.
Visst gnäller vi och visst finns det de som gör något. Men kampandan dog någon gång på 70-talet. Och här sitter vi och hoppas att det ska lösa sig och väntar snällt på nästa val.
Det är lite som när barnen bråkar och man inte orkar tjata mer utan låtsas som det regnar och väntar på att det ska gå över.
Man får ett bättre perspektiv om man står på barrikaderna ibland. Synd bara att barrikaderna är omgjorda till köpcentrum.
tisdag, september 18, 2007
Spark i ändan
Jamen va fan. Vad segt det är i dag då. Nu får jag ta mig i kragen och börja jobba ordentligt. Det här duger inte.
Schas med dig, latmask.
Schas med dig, latmask.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


