Odessa är inne igen. Jag gick ut i skogen och ropade och hon svarade. Hon kom fram till mig så jag kunde lyfta upp henne och bära in henne.
Jag är så tacksam.
Nu kommer tårarna som jag inte kunde gråta i går fast de satt i halsen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Lilla vännen då. Jag tror vi behöver ett möte för att få lite stöd av varandra. Jag går och smågråter mest hela tiden fast kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Ibland är allting bara svårt antar jag/Linda
ja ibland är allting bara svårt. jag vill väldigt gärna träffa dig. kram
Vilken tur att hon kom tillbaka!!!!!
Kanske beror kräkningarna på att hon svält under så lång tid. Att magen inte vant sej vid att få regelbunden föda.
Men matte säjer att du nog ska prata med en veterinär om det.
Jag håller tassana och matte tummarna för att det ordnar sej med hennes mage.
Sigge - ja skönt att hon är hemma igen. Ska prata med veterinär så vi får rätsida på allt.
Gud va skönt att höra att hon kommit tillbaka!!
KRAM PÅ DIG...
Jag kan verkligen förstå känslan.
Tårarna bara kommer!
tack mina vänner
Skicka en kommentar