skip to main |
skip to sidebar
Nyfiken på vad tisdagstema är? Vill vara med? Kolla här.
Hungriga barn, klockan tickade och jag satt fast vid datorn.- Pannkaka, skrek Boll. Pappa ska göra pannkaka. Men han hade somnat. - Vi måste äta NU, stönade Will, jag är hungrig NU. - Aaaahhh, sa jag. Jag hade helt glömt bort den frysta fisken jag hade lagt på tining i kylskåpet. Okej pannkaka, tänkte jag. Men då får det bli ungspannkaka. Fick för mig att jag skulle göra ett annat recept på pannkaka som är lite mer GI men orkade inte leta rätt på det. Så på en höft slängde jag ner ett gäng ägg, några svättar mjölk, havregryn, keso och lite salt och så mixade jag ihop det till en smet. Smörjde en form och hällde i smeten och så skjuts in i ugnen. När jag tog ut den så tittade Will skeptiskt på den. - Vad är det där, ungsgröt eller? Och så smakade vi. Jo, det var gott och jo, det påminde mycket om gröt. Så tydligen har vi uppfunnit ett nytt recept. Ungsgröt. Vad är det man brukar säga? Nöden är uppfinningarnas moder? Kanske borde det istället heta - hungriga barn gör moder till uppfinnare?
En fin kille som jag känner tipsade mig om en rolig historia. Och jag tyckte den var så kul så jag snor den helt sonika och lägger in den här.Lille Erik springer in i köket där hans mormor och mamma står och skalar potatis. Han ropar: -Mamma, tjuren pippar kon! Mamma tar lille Erik åt sidan och säger förmanande: -Min pojk, du kan inte säga såna där fula saker. Du får säga det på ett annat sätt. Du kan säga tjuren ÖVERRASKAR kon. Erik förstår inte varför han ska säga så istället, men han är lika glad för det, och springer ut på gården och leker. En kvart senare springer han in igen och skriker: -Mamma, mamma tjuren överraskar alla korna nu! Mamma höjer på ögonbrynen och säger: -Nej min lille pojk, han kan omöjligt ÖVERRASKA alla korna på en gång. -Jo det kan han visst det, svarade lille Erik, han pippar hästen!
Många tankar finns det. I mitt huvud. Just nu. Boken Din inre styrka av Anthony Robbins som jag skrev om häromdagen ger mig massor av tankar och har förändrat mitt sätt att se på många saker. Jag har förstått saker om mig och om Erk och om vårt förhållande. Alla dessa saker som har varit jobbiga har haft en helt annan orsak än vad jag har trott. Faktiskt har det många gånger varit precis tvärtom. Så otroligt befriande.
Och så har jag lärt mig att om du vill sluta gråta ska du höja blicken. Om du vill vara glad ska du skratta. Om du vill vara stark och säker så ska du stå och gå och röra dig på ett sätt som får dig att känna dig säker. Och om du inte vill vara trött så ska du räta på dig, kontrollera andningen och tänka att du är pigg och orkar mera.
Det behöver inte vara så att du först blir glad och sen skrattar, du kan lika gärna börja med att skratta så blir du glad. Prova att le just nu så kan du känna att du faktiskt känner dig glad. Eller hur?
Vad kul! Jag är med i kårtidningen som fotograf. Kul att se sin bild i tryck och lite roligt att vara med på bild själv med namn och titel. Jag tituleras fotograf, gubevars. Jag ska fota till nästa nummer också. Det verkar vara ett spännande uppdrag. En kille som tydligen är hysterisk schlagerintresserad och åker runt överallt för att vara med där det händer något inom den världen. Skoj!
En vän jag inte träffat på ett tag, givande prat och skratt. Tröttheten blåser bort och det känns så himla bra. I dag har varit en M-dag. Fler såna. Jag tycker om mina vänner. Massor. Det heter visst kommisar när man har bloggkompisar som man kommenterar hos ofta. Jag tycker om mina kommisar också.
Igår var en avgörande kväll. Jag tror att Erk och jag kom fram till något viktigt. Känns bra.
Hur trött kan man bli egentligen? Höll på att somna i bilen hem i dag och då var det ändå jag som körde. Så nu är det snart god natt. Affärsplanen jag ska skriva känns inte som någon bra kudde. Men om jag kastar den under sängen så sover jag nog gott. Jag kan ta fram den en annan dag.
I dag frågade Erk:
Älskar du mig?
Ja, svarade jag.
Det gör jag med, sa han då.
Älskar dig? frågade jag.
Nej, dig.
Men du sa ju mig, alltså dig.
Nej, jag sa dig.
Nej, du sa mig.
Nej, jag sa dig.
Nej du sa: Älskar du mig och sen sa du, det gör jag med. Alltså mig.
Ja, jag älskar dig.
Nej, mig som i dig.
Jaha, men jag menar dig.
Fattar ni nåt?
Jag kom på en sak när jag stod i duschen nyss.Ge för din egen glädjes skull. Ta emot för att glädja andra. Vad tycker ni? Är det en bra "regel"?
Tänk om alla människor handlade färre saker, om vi köpte tjänster för pengarna istället. Då skulle vi göra en hel del för miljön. Istället för att köpa en ny tröja för att vi tror att det får oss att må bra, känna oss fina eller vad det nu kan vara så skulle vi istället kunna gå till frisören, massören, friskis och svettis eller betala för att någon städar vårt hem. Dessa tjänster skulle troligtvis också värderas högre om vi valde dom framför prylar. Och vi skulle säkert må bättre. Och miljön skulle definitivt må bättre.
Jag har i dag börjat läsa en väldigt bra bok. Din gränslösa styrka av Anthony Robbins. Den handlar om vad vi kan uppnå genom positivt tänkande och genom att vända våra rädslor till styrkor. Jag har läst ungefär en fjärdedel av boken men den har redan gett mig massor. En av de saker som jag fastnade för var hur man når framgång i tre steg.Framgång:1. Bestäm exakt vad det är du vill nå. 2. Bestäm dig för att acceptera att betala priset för att nå dit.3. Betala.
1. Jag vill gå ner i vikt.
2. Priset är ansträngning och försakelse. Jag måste röra på mig mer och jag måste avstå från vissa saker som inte är lämpliga att äta om jag ska gå ner i vikt. Jag accepterar det.
3. Jag har redan börjat betala.'
Om jag tänker att jag inte kan så kan jag inte. Om jag tänker att jag kan så kan jag. Egentligen ganska enkelt. Anvsvaret är mitt och jag kan göra allt jag vill.
Vi åkte till svärmor och svärfar och fikade i går kväll. Vilma, deras hund, hoppade upp i mitt knä och var extra gosig. Hon är nyligen parad och hennes gosighet kan bero på att hon är med valpar. Men det vet dom inte säkert än. Hoppas hon är det, det vore så mysigt med gulliga hundvalpar.
I dag har vi städat undan julen. Hygglig tid för att vara oss. Det har hänt att vi haft julgran in i februari.
Snart ska vi åka in till lilla samhället och handla lördagsgodis och hämta ut paket med mina kursböcker. Vi ska också leta reda på en pulkabacke och även träna lite halkkörning. Will ligger i trappen och är ledsen för att det inte finns några bra pulkabackar här. Och jag vill träna på att halka med bilen så jag vet vad jag ska göra om det halkar utan förvarning.
Jag blir alldeles upprymd av att vara ledig och ha det bra. Visserligen hänger skoljobb runt knuten men jag tittar inte ditåt just nu.
Jag haver i dag inhandlat fem presenter till min familj. Erk ska få ett bälte efter som hans håller på att gå sönder. Han ska också få en stegräknare eftersom han vill gå ner i vikt men tycker att han rör på sig och äter som han ska. Kan ju vara bra att kolla om han går tillräckligt, tänkte jag. Barnen ska få varsin skiva. Markoolio till Will och Trazan och Banarne till Boll. Och så köpte jag ett pussel till hela familjen och det har vi börjat pussla på. Dom andra presenterna får dom sen när vi äter.
Finns det nåt bättre än början på fredagkvällen? Inga måsten, hälla upp ett glas vin, fortfarande hyggligt pigg men avslappnad. Helgen framför sig och god mat på lut. Mmmmmmm...
Lugn och stilla förväntan är en bra kombination. Skit samma om allt går överstyr sen, det är ju då. Just nu har jag framtiden i ena handen och vinglaset i den andra. Eller ja, inte riktigt... jag skriver ju med båda.
Och positivism smittar av sig. För att inte tala om vad en glas vin gör för att slipa av alla utstickande irritationer. Reklamludd... mamma bara ler, vad är hemligheten mamma? Ett glas vin lille vän, ett glas vin.
Bara för att vara lite oallmänbildad - varför har man dom där lejblarna egentligen? Nån slags sökfunktion eller?
Det är svårt med ironin och allmänbildningen verkar det som. Ganska så kul att läsa folks kommentarer på andra bloggar. Kolla in Bruden ----> och Tjuvlyssnat ---->
Nästa gång är det min tur :0)
I går var det U-dag. Alltså U var hos mig. Vi pratade mycket som vi brukar och jag har tänkt mycket på det vi pratade om. Varför ska det vara så svårt att leva i ett förhållande? Hur ska man göra?Jag har alltid varit sån som bryr mig, som tycker om och som vill visa det. Köpa små presenter, göra nåt extra för dom jag tycker om. Men den gyllene regeln funkar sällan speciellt bra. Det man gör får man sällan tillbaks. Och då kommer tanken att man kanske istället ska göra tvärtom - dvs behandla andra som dom behandlar mig. Men jag har tänkt och jag vill inte det. Jag vill inte bli mindre, jag vill inte bli kall och ointresserad. Istället ska jag fortsätta vara mig själv och låta det blomma ut. Kanske kommer jag inte få mer tillbaks för det men jag kan åtminstone leva med mig själv och veta att jag gör andra glada. Kärlek ska ju heller inte vara egoistisk. Jag ska ju inte göra andra glada av den anledningen att jag själv vill bli glad. Och jag har ju många fina vänner runt omkring mig och jag har en man som älskar mig även om han inte kan visa det så som jag behöver. Mer kärlek, mindre ledsamheter. Den positiva tankens kraft. Nåt lär man sig i skolan.
Nu är allt förvirrande. Nu skriver jag inlägg i fel blogg också. Men suck vad jobbigt allt blev för att jag bytte. Hjälp mig ni som kan.