Den gyllene regeln

I går var det U-dag. Alltså U var hos mig. Vi pratade mycket som vi brukar och jag har tänkt mycket på det vi pratade om. Varför ska det vara så svårt att leva i ett förhållande? Hur ska man göra?

Jag har alltid varit sån som bryr mig, som tycker om och som vill visa det. Köpa små presenter, göra nåt extra för dom jag tycker om. Men den gyllene regeln funkar sällan speciellt bra. Det man gör får man sällan tillbaks. Och då kommer tanken att man kanske istället ska göra tvärtom - dvs behandla andra som dom behandlar mig.

Men jag har tänkt och jag vill inte det. Jag vill inte bli mindre, jag vill inte bli kall och ointresserad. Istället ska jag fortsätta vara mig själv och låta det blomma ut. Kanske kommer jag inte få mer tillbaks för det men jag kan åtminstone leva med mig själv och veta att jag gör andra glada.

Kärlek ska ju heller inte vara egoistisk. Jag ska ju inte göra andra glada av den anledningen att jag själv vill bli glad. Och jag har ju många fina vänner runt omkring mig och jag har en man som älskar mig även om han inte kan visa det så som jag behöver.

Mer kärlek, mindre ledsamheter. Den positiva tankens kraft. Nåt lär man sig i skolan.