Gott

Om man tänker en liten stund så inser man att livet är gott och att det finns möjligheter ända upp.

Om stunden är fylld med måsten och tider att passa och stress, stress, stress. Så kan man luta sig tillbaks och betrakta allt lite på avstånd och fråga sig om det verkligen är ett måste. Vad händer om jag låter bli? Vilka andra saker kan jag hitta på istället?

Om man lyfter blicken lite och ser allt det där roliga som finns.

Jag kom på häromdagen att jag mycket väl kan leva tills jag är 72 och längre än så med. Det innebär att jag har lika många år framför mig som bakom mig. Minst. De här trettiosex åren jag har levt har varit ganska många, tycker jag. Jag har gjort en hel del. Men om jag tänker mig att jag har trettiosex år till att leva och njuta av så är ju alla de åren som vuxen, vilket är en stooor fördel. Jag behöver inte gå på lågstadiet igen. Jag behöver inte vara en kärlekskrank 14-åring igen. Jag har lärt mig så många saker som jag kan ha nytta av under mina kommande 36 år. Och dessutom är chansen rätt stor att jag fortfarande är pigg och kry vid 72-års ålder om inget oförutsett inträffar.

Jag köpte en bok på ett antikvariat i lördags. Den heter Resor med moster Augusta och handlar om en sexig gammal tant. Ha ha.