Mycket om mycket

Hemma igen efter en vecka i Finland. Det var en skön och trevlig vecka och jag skulle gärna ha stannat lite längre. Men det är också skönt att vara hemma igen och även om jag saknar mina älskade ungar så är det skönt att vara barnledig ett tag också. Barnen är nämligen kvar i Finland.

Igår så kom min syster och min pappa över och så grillade vi och spelade kort. Det var trevligt. Min syster är även hon barnledig då hennes barn också är i Finland och dessutom karlledig då hennes man jobbar borta. Min pappa är fruledig eftersom min mamma är med alla fyra barnbarnen i Finland.

I dag har jag jobbat lite och uppdaterar mig på alla internetsidor som jag inte kollat under semestern. Ikväll funderar vi på att gå på bio. Det är ju bäst att passa på när vi inte behöver fixa barnvakt.

Jag känner mig lite pirrig, vet inte varför. Känns som om jag vill göra en massa saker men inte riktigt vet var jag ska börja.

Innan jag åkte till Finland så hade jag gått ner 14 kg. Lite har jag gått upp igen men det beror nog på vinet, snapsarna, sillen, jorgubbarna och sånt. Mest vatten skulle jag tro. Snart har jag gått ner 15 kg och då ska jag fira. Men inte med något ätbart.

När vi var i Finland så åkte vi och tittade på gamla släktgårdar och andra ställen. En gård som en syssling till mig ska ta över efter sin pappa har varit i släkten sedan 1500-talet. Det är rätt häftigt. Vi gick runt och tittade hemma hos dem och då fick jag syn på stolar som de har.
- En sån har jag också, sa jag, den har jag fått av morfar.
- Jaha, då är det därför vi bara har elva, sa de.
Jag vet inte säkert om den är därifrån men kul att ha en sån stol som funnits på den gården i flera generationer.

Vi åkte också till ett litet hus som min morfar har byggt. Det är ingen som bor där och det är förfallet. Jag skulle vilja köpa det bara för att det är min morfar som har byggt det. Det skulle vara massor av jobb att få det i ordning men strunt samma. Det skulle kännas bra bara att ha det. Jag tror knappast det skulle kosta mycket heller.

När jag var på seansen så fick jag kontakt med en kvinna som jag tror kan ha varit min mormorsmor. Jag vet inte. Då när jag var där så kändes det helt naturligt och riktigt men så här i efterhand så vet jag inte. Antagligen för att jag vill vara rationell. Men i alla fall så frågade jag min mormor en del om henne och så åkte vi till hennes grav. Och det kändes bra. Seansen påverkade mig nog mycket mer än jag riktigt har förstått.