Einar gillar andra hundar. Så fort han får syn på en hund så blir han glad. Även om de är på TV. Han kan ligga och sova och inte alls bry sig om TV:n men om det dyker upp en hund i rutan så är han snabbt framme och ställer sig med framtassarna på TV-bänken och tittar. Och om det låter så springer han till högtalaren och vickar på huvudet. Var är hunden? undrar han.
Han ser mycket söt ut när han står och tittar på TV.
Just nu ligger han under skrivbordet och fiser. Vilket får mig att överväga att gå upp och sätta mig i en fåtölj och läsa vidare i boken som handlar om hur man får en hemsida att locka besökare och få dem att göra det man vill. (se föregående inlägg, här är ett mycket bra exempel på hur jag kan lura mig själv att tro att jag inte bestämmer över mig själv)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Oj oj, Sebbe var likadan, men plötsligt blev han skeptisk mot andra herrhundar.
Numera är det väldigt individuellt... Morr eller gos men aldrig är han likgiltig.
Einar har inte träffat så många hundar så han har väl inte hunnit förstå att en del kan vara irriterande :0)
Skicka en kommentar