Kattprat

I måndags var jag till veterinären med tre av katterna. Marsipan hade förstås tagit sig en tur igen så hon var inte hemma. Coffe och Aslan förstod inte varför de inte fick gå ut på morgonen som de alltid gör så de sprang runt och skrek. Sen tryckte jag in dem i varsin bur och det blev ju inte roligare. Och tillråga på allt så skulle vi åka bil. Det var en svettig bilresa. Tre katter som skriker och krafsar är svårt att ignorera när man sitter instängd i en bil tillsammans. Men veterinärbesöket gick bra. pojkarna blev vaccinerade och Odessa fick en ordentlig genomgång. Veterinären trodde att Odessa är steriliserad så då måste hon ju vara en bra bit över ett år eftersom veterinären fick klämma rejält för att kunna känna vad hon trodde var ett ärr. Kanske är hon två, tre år till och med. Men hon har fina tänder så hon är inte jättegammal i alla fall.

Odessa har nån infektion i de övre luftvägarna, därför det pipit om henne. Men vi ska vänta och se om det går över av sig självt. Det har ju redan blivit bättre. I övrigt så är hon nu mer i bra skick. Hon har ätit upp sig ca 2 kg på tre veckor så nu ser hon ut som en normal katt igen. Och i går fick hon börja gå ut. Jag släppte ut henne på förmiddagen och så ropade jag på henne några gånger under dagen. Framåt kvällen så kom hon strosande och så klev hon lugnt upp för trappen och gick in. Skönt!

Marsipan kom hem igår så just nu är alla fyra katterna inne. Plötsligt känns det som att vi har många katter. Små avundsjuka rackare är de också. Jag måste klappa alla lika mycket annars får jag en blick som säger: Älskar du inte mig?