Jag flyttade till egen lägenhet när jag var 20 och då köpte jag en begagnad tv. Något år senare flyttade jag ihop med Erk och tvn fick följa med. För trots att han var utbildad inom det elektriska och brukade laga tv-apparater och hade en ansenlig mängd sådana så funkade bara min. Vi hade inte så mycket pengar och den funkade ju så varför skulle vi köpa en ny? Den höll i några år men när den gick sönder så fick vi en begagnad tv av mina föräldrar då de hade vunnit en ny tv. Mycket passande. Vi hade den tv´n i några år tills mina föräldrar köpte en ny och gav den de hade vunnit till oss. Den vunna tv´n har vi sedan haft och den har funkat bra. I förrgår så ringde min pappa och frågade om vi ville ha en ny tv. Han hade nämligen en över efter att ha bytt jobblokaler. Samma dag så börjar vår tv att krångla. I går kom pappa över med den nya. Mycket passande.
Vi har funderat på att köpa en ny, platt tv. Lite större. Man ska ju ha sån nu. Men ingen av oss har riktigt känt sig manad att driva det vidare till fullbordat köp. Och nu behöver vi ju inte. Nu har vi ju en nästan ny tjocktv som passar utmärkt där den står. Och det känns bra att använda begagnade saker och inte alltför mycket bidra till konsumtionssamhället.
Så förskräckligt mycket tittar vi ju inte på tv och min syn är utmärkt upptäckte jag igår då jag besiktade bilen. De hade en sån där tavla med bokstäver som optiker har och de hade markerat var man skulle stå och vilken rad man borde kunna läsa för att köra bil utan glasögon. Jag kunde utan större problem läsa den understa raden. Som var tre rader i från den markerade. Vad min syn har med tv-tittandet att göra? Förutom det uppenbara att man behöver kunna se för att titta på tv. Jo, ett tag har jag tyckt att jag inte sett texten ordentligt. Eller det var nog för ett tag sen när jag tänker efter. Men då tyckte jag att vi antingen skulle flytta tv´n närmare soffan eller skaffa en större tv. Att jag har glasögon (som jag inte använder) spelar ju ingen roll. Men nu behöver vi inte lägga sköna tusenlappar på en ny tv, jag behöver inte använda mina glasögon och vi kan njuta av Seinfeld och Sex and the City och andra trevliga program ett tag till. Och skulle den här tv´n gå sönder så kommer säkert pappa på att han behöver en ny tv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vilket underbart flyt! :)
Att köpa TV känns väldigt onödigt. Stora platta apparater intresserar inte alls. Jag är inne på min tredje. Först en liten, liten begagnad som höll ett år. Därefter köpte jag en ny som höll i 11 år (och hade funkat ett tag till, det enda felet var att endast ena högtalaren funkade) och nyligen fick jag en TV av en kamrat som köpte en ny. :)
Ja varför köpa nytt för dyra pengar när det finns andra som gör sig av med fungerande grejor. :0)
Skicka en kommentar