Antifeminister

Det står en ko på åkern. Jag packar, plockar undan och tvättar (min egen tvätt). Det är frågedags strax. Men först måste jag kommentera en insändare i dagens Eskilstuna kuriren.

En man som hade varit på en mässa eller liknande där största delen av besökarna bestod av män ondgjorde sig över några kvinnor som dristade sig in på herrtoaletten då damtoan hade lång kö. Trots att det var mycket färre kvinnor var damtoakön mycket längre. Vilket han verkade tyckta var typiskt kvinnligt på ett löjligt sätt.

Jag tycker inte det är konstigt om det tar längre tid för en kvinna att kissa. Hon ska dra ner byxorna alternativt dra upp kjolen, sätta sig ner, kissa, torka sig, dra upp byxorna/ner kjolen och tvätta händerna medan en man går in, tar fram snorren, kissar och går ut igen. (Okej det finns undantag.) Dessutom är det väldigt vanligt att det är kvinnorna och inte männen som hjälper barnen på toa. Spelar det så himla stor roll om två äventyrslystna kvinnor letar sig fram till herrtoan? Var han orolig att de skulle få en skymt av något han inte ville visa?

Ganska fånigt var det också att han drog igång den gamla visan att om det hade varit en man som hade gått in på damtoaletten så hade han beskyllts för en massa hemska saker som våldtäktsman m.m. Varför känner sig män så förorättade när kvinnor tar för sig lite? Varför är många män så rädda för kvinnor?

Fast det löjligaste av allt var hans signatur. Han kallade sig antifeminist. Jag tror han skulle må så mycket bättre i sin mansroll om fler var feminister.