Ibland blir det lite jobbigt. Jag blev arg på Will igår. Men mest förtvivlad och ledsen. Jag räcker inte till. Och jag känner mig ensam för Erk lyssnar men säger att han inte vet. Det är sommarlov nu och jag är lite rädd. Hur ska det bli? Jag måste jobba, jag måste ta hand om barnen, jag vill så förtvivlat gärna få dem att må bra. Och snart är det semester och då kommer Erks planer inte att gå ihop med mina försök att göra det bästa av allting.
Jag har ju längtat hit och nu kom insikterna rullande som stora vågor. Jag kippar efter andan och försöker nå botten med fötterna.
När det blir så här vill jag ta bilen och åka någon annanstans.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar