Snuva och Glen

Jag har motvilligt fått inse att jag är förkyld. Det började med lite ont i halsen, i övrigt mådde jag toppen. Sedan gick halsontet över och istället blev jag snuvig. Nu nyser jag, har lite ont i huvudet och snuvar. Men i övrigt mår jag faktiskt riktigt bra. Så jag vill inte riktigt kännas vid att jag är sjuk. Jag försökte skylla huvudvärken på att jag druckit för lite men jag har nog helt enkelt bara en vanlig förkylning.

Jag känner för att pyssla, laga god mat, mysa med en bok och en brasa. Också det tecken på att jag inte är riktigt kry. Tror jag.

Sitter här och lyssnar på The Boppers och funderar på att skippa jobbet och åka och handla några julklappar till barnen istället. Jag har en kompis som känner en av killarna som var med i Boppers från början. Han är faktiskt nästan hennes svärson och jag frågade lite diskret om jag inte kunde få hans autograf. Jag som verkligen inte är en sån som samlar på autografer. Men jag har en gammal vinylskiva med The Boppers som för alltid har en plats i mitt hjärta.

När jag tänker på saken har jag faktiskt några autografer. I böcker, av författarna. Mian Lodalen till exempel. Johanna Nilsson och Mats Kolmisoppi också. För att de föreläste på en kurs jag gick. Och en gång när jag var i min ljuva ungdom och prenumererade på OKEJ så kunde man skicka in ett vykort och få ett signerat kort av någon kille. Jag vet inte varför jag gjorde det för jag visste inte ens vem han var. Efteråt förstod jag att han var nån tönt som trodde han var snygg och försökte göra kändiskarriär (misslyckades förstås). Undrar om jag har kvar kortet? Jag tror han hette Glen.