Söndagsfilosofi

Alldeles nyss öppnade jag dörren och släppte ut katterna. Hela världen därute var full av liv. Fågelliv. Sjöfåglar och skogsfåglar som sjöng för våren och livet. Här inne smyger jag för att inte väcka de andra som fortfarande sover. Jag såg också att den första påskliljan har slagit ut. Det känns som om det kan bli en bra dag.

I samma ögonblick jag tänkte den tanken så tänkte jag också att det kan bli en mindre bra dag. Jag tycker inte om när jag tänker så. Det här är en bra dag just nu och det mesta beror på mig hur resten av dagen blir. Vad jag gör, hur jag förhåller mig till saker och vilken inställning jag har.

Många gånger gnäller folk över sina liv men gör inget för att förändra det som är dåligt. Jag känner en kille som har gjort det till sin livsuppgift att ha ett eländigt liv. Han kan hitta problem i allt. Även när han egentligen har det bra så är det synd om honom i alla fall. Jag känner också folk som är avundsjuka på mig. På mig? Jag kan inte förstå varför. De har alla möjligheter att leva sina liv på det sätt de vill och ändå går de och grämer sig över att jag har saker de inte har och kan inte alls se att jag även har problem de inte har.

Livet är skönt, det finns många, många saker att njuta av. Jag kan göra allt jag vill. Vissa saker tar bara lite längre tid att genomföra. Det här är mitt liv och jag tänker ha kul. Livet är en resa och det är bättre att passa på att se de storslagna utsikterna och leta reda på de små mysiga butikerna och njuta av god mat och gott vin än att gnälla över smutsiga toaletter, skoskav och hur dyrt allting är.

Tänka sig att jag kan bli så filosofisk en söndagmorgon.