Jag kan inte släppa tankarna på den här boken. Den gör mig både ledsen och glad. Vad skönt att vi ska diskutera den i bokklubben sedan. Det behövs känner jag.
Jag måste åka och hämta barnen. Den här dagen har gått för fort. Jag har inte hunnit så mycket jag skulle vilja. Men jag har i alla fall fått pussa några valpar och det är gott. Det är sammet för min själ.
Jag är så konstigt ledsen, skönt ledsen nästan. Det beror nog på boken. Länge sedan något berörde mig på det sättet. Jag längtar plötsligt starkt efter U och M. Vill krama dem och prata med dem. Vill också prata med Erk.
Jag måste byta kläder innan jag åker, det gör mig lite irriterad. Jag vill kunna åka iväg i mjukisbyxor och hundluddig tröja men samtidigt vill jag det inte. Jag vill se snygg och ordentlig ut och det är det som irriterar mig. Varför ska jag bry mig?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det skadar ju aldrig att vara en pingla. För ens egen skull så klart. ;)
Det låter som du är på ett lite bitterljuvt humör.
Ja du har rätt... det är ju skönt att känna sig pinglig :0) Men ibland är man lat...
Skicka en kommentar