Varför envisas folk med att prata engelska när de pratar svenska? Vad är det egentligen med epostadresser som gör att de måste sägas på engelska? Visst använder även jag engelska ord emellanåt men nån måtta får det ju vara. Snabel-a, understreck och punkt fungerar utmärkt tycker jag. För ett tag sedan skulle jag ta en mejladress (aha, där har vi ett sånt ord...hrmm) över telefon.
- Anki Andersgård.... blablabla... ätt hotmejl dot com, sa hon.
- Okej, sa jag, vad sa du efter Andersgård och ska det vara nån punkt eller streck eller nåt mellan namnen?
- Eeeh va? sa hon.
- Ja, ska det vara nåt streck mellan Anki och Andersgård eller sitter de ihop?
- Nä, sa hon och lät lite besvärad, jag sa underscore... ett streck du vet?
Jaha, tänkte jag, men säg det då och sluta tjata om nån jävla Andersgård.
Och @, varför kan det inte få heta snabel-a? Det låter ju så trevligt tycker jag. Mycket bättre än "ätt" i alla fall.
Folk får väl säga vad de vill iofs men när de tittar på mig som om jag vore från landet bara för att jag säger understreck och snabel-a så tycker jag att det är ganska fånigt. Att jag sen är från landet har inget med saken att göra. Så det så.
torsdag, mars 29, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag säger också snabel-a. Det låter jättegulligt ju. Skitfånigt att sätta in engelska ord istället för svenska. Fast vissa ord låter liksom skönare på engelska. Hm...varför...
Du är rolig du.
Haha.
Snabal-a är ingen favorit hos mig. Fick just lära mig att det heter miukumauku på finska. Sug på den, du.
Oj vilket ord... miukumauku... låter som nåt en katt skulle kunna säga :0)
Skicka en kommentar